Filmerna lanseras av myndigheten Forum för levande historia och riktas till elever i högstadiet och gymnasiet.
Serien berättar inte bara om historiens värsta folkmord, utan försöker också förklara hur det kunde ske och vad som föregick det.
Uppdraget gick till Göran Hugo Olsson och produktionsbolaget Story AB.
— Jag tycker det här är viktigare än alla andra filmer som jag har gjort.
Han ligger bakom flera uppmärksammade dokumentärer, som ”The black power mixtape 1967–1975” och ”Om våld”. Att göra undervisningsfilm för unga kändes både svårare och mer angeläget, säger han.
— Att vi har en publik i nian och gymnasiet känns så oerhört sporrande. Det är en medborgerlig plikt och ett ansvar att försöka göra det här på ett så bra sätt för dem som möjligt och att ge dem en chans att förstå, lära sig och hitta vägar in att kolla vidare själva.
Drar paralleller
Olsson tror inte att någon kan ta del av historien utan att dra paralleller till vad som händer i omvärlden just nu och nämner Ukraina, Gaza och Västbanken.
— Man kan ha olika åsikter, men jag tycker inte man kan se en minut av den här serien utan att tänka på allt som händer i dag. Det innebär inte att man relativiserar Förintelsen, utan att man har den som ett avstamp för hur det kan gå.
Filmsatsningen är en del av ett uppdrag som Forum för historia fick av regeringen 2024 om att öka kunskapen om Förintelsen.
– Det här är en samlad och långsiktig satsning för att utifrån ny forskning och även beprövad erfarenhet fortsätta att utveckla kunskaperna och lärdomarna från Förintelsen, säger Petra Mårselius, överintendent för Forum för levande historia.
Romer i fokus
Det har gått över 25 år sedan satsningen på boken ”…om detta må ni berätta…”. Även om de historiska händelserna är desamma har mycket hänt sedan dess. Konkurrensen om ungas uppmärksamhet har hårdnat, samtidigt ökar antisemitism och rasism och levande vittnesmål från överlevare är på väg att försvinna.
– Det är en viktig bakgrund till hela den här satsningen. Jag tror att förändringen speglas av det, att det självupplevda blir mindre framträdande, men också det att vi i dag har mer forskning om vad som hände, säger Mårselius.
Den här gången ges mer utrymme åt förintelsen av Europas romer.
— Det hade det tidigare forskats relativt lite på. Folkmordet på romer erkändes till exempel först på åttiotalet i Västtyskland. Där har kunskapen ökat under de senaste 30 åren.
