Lars Ohly tycker att friskolorna har spårat ur, och är inte stolt över den nya svenska exportvaran.
1 av 4
Lars Ohly tycker att friskolorna har spårat ur, och är inte stolt över den nya svenska exportvaran. - Foto: Bertil Ericson/Scanpix
Widar Andersson hoppas att den svenska friskolemodellen ska fungera även i Storbritannien. Det kommer krävas ett tydligt regelverk, menar han.
2 av 4
Widar Andersson hoppas att den svenska friskolemodellen ska fungera även i Storbritannien. Det kommer krävas ett tydligt regelverk, menar han. - Foto: Jonas Ekströmer/Scanpix
Kunskapsskolan har redan påbörjat sitt arbete i Storbritannien och samarbetar med skolor i London som ska drivas enligt deras modell till hösten. Cecilia Carnefeldt, vd, tror att alla länder kan tjäna på en friskolereform.
3 av 4
Kunskapsskolan har redan påbörjat sitt arbete i Storbritannien och samarbetar med skolor i London som ska drivas enligt deras modell till hösten. Cecilia Carnefeldt, vd, tror att alla länder kan tjäna på en friskolereform. - Foto: Claudio Bersciani/Scanpix
Peter John Fyles ska hem till David Cameron och snacka svensk friskolemodell. Här får den brittiska premiärministern besök av Frankrikes president, Nicolas Sarkozy, och hans fru.
4 av 4
Peter John Fyles ska hem till David Cameron och snacka svensk friskolemodell. Här får den brittiska premiärministern besök av Frankrikes president, Nicolas Sarkozy, och hans fru. - Foto: Alastair Grant/AP/Scanpix

Svenska friskolor till Storbritannien - en lyckad export?

På fredagen lanserade Storbritanniens regering sin nya friskolepolitik med den svenska modellen som huvudritning. Men gör de rätt när de importerar den svenska modellen?


Friskolor i Sverige och i Storbritannien

Den svenska modellen

Efter att den borgerliga regeringen fick igenom friskolereformen 1992 har mängden fristående skolor ökat explosionsartat i Sverige.

Fram tills dess var privatägda skolor reserverade för Jan Guillou, prinsar och andra privilegierade minoriteter

Läsåret 2008-2009 gick var tionde grundskoleelev och var femte gymnasieelev i en fristående skola.

Eftersom de flesta friskolor är små finns det väldigt många. 2008-2009 var 14 procent av grundskolorna och 44 procent av gymnasieskolorna fristående.

En tredjedel av skolorna har färre än 50 elever.

Störst andel friskolor finns i storstäderna. Cirka en tredjedel ligger i Stockholm.

Av de 302 gymnasieskolor som ansökte om starta eller utöka sin verksamhet 2008-2009 fick 55 tillstånd.

Var tionde friskola är konfessionell. Med andra ord bedrivs de av en religiös organisation.

Majoriteten (64 procent) av alla friskolor är aktiebolag.

 

Den brittiska verkligheten

I Storbritannien går 93 procent av eleverna i statligt finansierade skolor. De är gratis, men avgifter kan tas ut vid eventuella resor och liknande, men bara om avgiften är frivillig.

Traditionellt har privatskolorna inneburit status. De har ofta kostat pengar, och i många fall har eleverna till och med lagt till sig med en igenkännlig dialekt.

Exempel på såna skolor är Eton och Harrow.

Men 2000 så drev Tony Blair igenom sitt program för akademier. Dessa skolor har kunnat startas av fristående aktörer, och har i stor utsträckning startats i områden där skolorna tidigare har varit undermåliga.

Det finns idag runt 200 akademier i Storbritannien.

Nu vill regeringen att antalet ska öka, och att systemet ska förenklas.

De vill införa den svenska modellen med skolpeng. Skolorna får pengar för sina elever, och på så sätt kan föräldrar eller organisationer lätt finansiera sina egna skolor.

Enligt regeringen finns det redan 750 aktörer som vill starta friskolor.

LONDON. Den färska brittiska koalitionsregeringen, där Torypartiet och Liberaldemokraterna delar på ministerposterna, har lanserat en skolpolitik som är influerad av den svenska modellen, enligt Guardian.

Det finns redan i dag 200 friskolor, så kallade "academies", i Storbritannien. Men nu hoppas regeringen att antalet ska öka lavinartat.

Widar Andersson, före detta socialdemokratisk riksdagsledamot och tidigare ordförande för Friskolornas riksförbund, tror på exporten.

– Man får in ett annat tänkande, att det inte blir en förvaltning. Och med skolpeng hamnar eleven i centrum. När det är välskött så skapar det en otrolig dynamik mellan entreprenörskap och det offentliga , säger han till Nyheter24.

Alla är inte lika övertygade. Lars Ohly, partiledare för vänsterpartiet, är orolig för att privatiseringen kommer att gå för långt, vilket han redan tycker att den har gjort i Sverige.

– Den håller ju på att fullständigt urarta, säger han till Nyheter24.

– Vi har några riktigt stora skolföretag som har som affärsidé att privatisera skolväsendet. Det är helt orimligt. Det är inte alls längre en oskyldig verksamhet som drivs av lärare, föräldrar och pedagoger utan det är affärsmän.

– Deras affärsidé är att använda pengarna i sex, sju år och sen sälja med god förtjänst. Det känns inte som en helt sund inställning.

Widar Andersson håller med om att det finns en risk.

– Visst kan det kommersiella intresset bli för dominerande - att man väljer elever som drar in pengar och billiga lärare. Men det motverkas med ett tydligt regelverk och att man bedömer alla skolor lika, säger han.

En riktig expert på både det svenska systemet och Storbritanniens möjligheter att adoptera det är Peter John Fyles, vd för Internationella engelska skolan i Stockholm.

Den 30 Juni ska han besöka David Cameron, den brittiske premiärministern, i hans hem på 10 Downing Street i London.

De två männen ska diskutera vad Storbritannien har att lära av Sverige, och enligt Fyles är receptet enkelt.

– Det handlar om hur villiga Torypartiet är att införa ett liknande system, säger han till Nyheter24.

– Det kommer innebära en helt ny variant av utbildning. Fram tills nu har det bara varit privatskola eller offentligt.

Han har stort förtroende för den svenska modellen, och nämner att elever från internationella engelska skolor ofta har haft bäst resultat i deras respektive städer. Men det finns brister.

– Den brittiska regeringen kan lära sig av Sverige... En av grejerna vi pratade om med Michael Gove (skolminister) var hur de skulle försäkra sig om att kvalitetsleverantörer ger sig in på marknaden. Jag minns en särskild gentleman i Sverige som ansökte om att starta 61 skolor i 61 städer och han hade tidigare jobbat som kylskåpsförsäljare. Inte så förtroendeingivande.

Lars Ohly varnar för att bara elever med välutbildade föräldrar hamnar på friskolor, men Fyles håller inte med.

– Det underskattar arbetarklassens vilja att lyckas, och deras önskan att barnen ska lyckas, säger Fyles.

– Vi har hört samma kritik i Sverige, att det är elitistiskt, ni vill bara ha vita medelklasselever... Men när man går in på vår skola i Stockholm – förra året fanns det 67 nationaliteter och i år fanns det 72 – så är det som att gå in på FN. "Det stämmer inte," avslutar han på svenska.

Både i Sverige och i Storbritannien har det uppmärksammats att många av friskolorna drivs med religiösa förtecken. Widar Andersson tror att faran är överdriven.

– Det finns ju grader i helvetet så att säga. De vi har i Sverige, ett 80-tal, är de flesta missionsförbund, och de har ju inga inga extrema saker för sig, säger han till Nyheter24.

– Även i katolska skolan i Göteborg och i de muslimska skolorna i Angered är de flesta inte mer än vardagsreligiösa. Man får bestämma vilka som får bidrag, så att det inte blir några söndagsskolor... Evolutionslära får de pyssla med på sin fritid.

Men för Lars Ohly är frågan snarare ideologisk.

– Alla elever måste ha rätten att få en utbildning som inte färgas av religiösa idéer, säger han till Nyheter24.

I Sverige varierar det hur mycket finansiering skolorna får beroende på elevernas sociala behov. I Storbritannien har de förespråkat en liknande idé, där skolor ska tjäna på att ta in fattiga elever.

Lars Ohly tycker att det är viktigt att elever med sociala behov får mer pengar, men menar att utvecklingen i Sverige går åt fel håll och refererar till en av deras undersökningar.

– Skolpengen blir allt mer likgiltig, att vi bara räknar huvuden... Det har gått så långt att hälften av alla friskolor inte kan garantera platser åt handikappade, och att tio procent av skolorna går ut med att de absolut inte tänker ta in några. Det är förskräckligt.

Men Claes Bromander, vice ordförande i Friskolornas riksförbund, menar att Ohlys mardrömsscenario aldrig skulle kunna utspela sig i Sverige.

– Det skulle inte kunna hända i Sverige. Det är en lagstiftningsfråga, säger han till Nyheter24.

Han tycker att valfrihet och kvalité är viktigast och hoppas att det kommer att bli så även i Storbritannien.

– Jag hoppas att det kommer vara så att det finns en mångfald – en mångfald när det gäller både utbildningsform och ägande... Då blir det en fin dynamik, säger han.

Och Lars Ohly håller med om att den offentliga skolsektorn har brister.

– Men min lösning är inte att ge fritt fram att starta skolor, utan att utöka demokratin och ge människor möjlighet att påverka skolan, säger han till Nyheter24.

De första brittiska friskolorna av svensk modell förväntas öppna hösten 2011.

/
/
/
/
/
/
/
/
/
/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!
Senaste nytt

Polen: Framsteg i spannmålstvist med Ukraina

Ryssland: Ukrainsk finansiär bakom terrordåd

Ryssland fortsätter påstå att Ukraina hade någonting att göra med terrordådet i Moskva den 22 mars, då minst 143 personer dödades i ett konserthus.

Frontalkrock med plogbil – två till sjukhus

En plogbil och en personbil har krockat på väg 360, väster om Lycksele.

Palestinska myndigheten: Ny regering godkänd

1 timme sedan
Palestinska myndigheten (PA)har godkänt en ny regering, meddelar president Mahmoud Abbas. Beskedet kommer efter internationella påtryckningar om förändring av det palestinska styret.

985 kronor mer i lön för anställda i flera branscher – gäller från 1 april

1 timme sedan
Den 1 april 2024 höjs lönen för tusentals anställda i butiker, på lager och inom e-handel. Men hur mycket får egentligen du i löneförhöjning?

Leif GW Persson kritisk mot Nytorgsmannens frigivning: "Problematiskt"

1 timme sedan
Leif GW Persson säger i TV4 Nyhetsmorgon att han tycker att Nytorgsmannens villkorliga frigivning är problematisk. I fängelset har den nu frigivna serievåldtäktsmannen dödshotat personal.