Stockholm

Familjetragedin på Gotland: Varför gjorde ingen något?

Personerna på bilden har inget att göra med artikeln.
1 av 3
Personerna på bilden har inget att göra med artikeln. Foto: CLAUDIO BRESCIANI / SCANPIX
"Det behöver inte vara något man märker."
2 av 3
"Det behöver inte vara något man märker.". Foto: FREDRIK PERSSON/Scanpix
"Varje ärende där vi misstänkt brott har vi polisanmält."
3 av 3
"Varje ärende där vi misstänkt brott har vi polisanmält.". Foto: ANDERS WIKLUND / SCANPIX

Det tog nästan 20 år för historien att nystas upp. Samhället missade familjetragedin.


Läs mer
Om sexuellt utnyttjande och våldtäkt

Från och med den 1 april 2005 betraktas det som våldtäkt även när man utnyttjar till exempel annans psykiska störning eller hjälplösa tillstånd till att få denne att medverka i sexuellt umgänge. Straffet för våldtäkt är minst två, max sex års fängelse. Vid grov våldtäkt är maxstraffet tio år.

VISBY. På onsdagen berättade Nyheter24 om fallet med mannen som under totalt sett en 20-årsperiod utnyttjade tre av sina yngre systrar sexuellt och våldtog sin flickvän.

Frågan är hur det kunde hända och hur det kunde pågå så länge utan att upptäckas?

Det dröjde ända tills mannen fyllt 29 år innan övergreppen han begått sedan han var barn och tonåring kom fram i ljuset.

– Det behöver inte vara något man märker direkt. Det kan röra sig om en sexuell störning i nära relationer, den märks inte vanligtvis på jobbet eller i skolan, säger Anne Stensberger, barnpsykolog, till Nyheter24.

Region Gotland driver tillsammans med polis, åklagare och socialtjänst det så kallade Barnahuset sedan 2010 för att förebygga och upptäcka bland annat sexuella övergrepp mot barn.

Detta visar att viljan att ta tag i frågorna finns, men trots det har en tragedi pågått i åratal precis runt hörnet.

– Varje ärende där vi misstänkt brott har vi polisanmält, säger Gunvor Allqvie, enhetschef på barn- och familjeenheten i Region Gotland, till Nyheter24.

Varken hon eller någon annan på enheten vill bekräfta om familjen varit i kontakt med socialförvaltningen. Uppgifter av den typen är sekretessbelagda.

En organisation som är van vid att ha kontakt med utsatta barn är Barnens rätt i samhället, Bris. De säger att det är svårt för barn att ens börja prata om sådana här saker.

Om någon av systrarna skulle ha ringt organisationens anonyma jourtelefon så skulle Bris inte ha anmält händelsen till polisen.

– Barnet måste bryta anonymiteten för att kunna anmäla, vi kan inte anmäla något vi misstänker. Det vore att bryta barnets förtroende, säger Cecilia Nauclér, presschef på Bris, till Nyheter24.

Bris erfarenheter av den här typen av familjeförhållanden är att barnen ofta har svårt att skilja på vad som är normalt eller vad som är fel. När incesten är norm ifrågasätts den inte. En av systrarna i familjen på Gotland har också berättat att hon trodde övergreppen var något normalt.

– Det kan till exempel vara så att de ringer in och frågar om föräldrar eller syskon verkligen får göra så, säger Nauclér.

När barn som berättar om olika typer av övergrepp och får reda på hur det går till när man anmäler är det inte alltid säkert att de ber Bris göra en polisanmälan trots det.

– Man kan ju till exempel förlora sina syskon, och det är säkert inget man vill, säger Cecilia Nauclér till Nyheter24.

Hur ska man då gå tillväga för att förhindra att en ung förövare tar med sig beteendet till vuxen ålder, såsom det har skett i fallet på Gotland?

– Till att börja med måste barnet få reda på att beteendet är fel genom terapi. Dessutom måste man göra en riskbedömning och den är allvarligare ju fler övergrepp som begåtts, säger barnpsykologen Anne Stensberger till Nyheter24.

Mannen i fråga har under nästan 20 år utnyttjat flera av sina systrar och sin flickvän. Nu väntar sex års fängelse. Kanske hade vissa av övergreppen gått att förhindra om åtgärder satts in tidigare.

– Behandlingshem är det enda rätta för en ungdom som begått flera övergrepp, säger Stensberger.

Notifieringar

Slå på notifieringar för att få de senaste nyheterna från Nyheter24.