Medelålders regerar i riksdagen: "Man måste ha kokat kaffe i 25 år"

STOCKHOLM. Invandrare är ytterst ovanliga i riksdagen, som Nyheter24 rapporterade på fredagen. Inte heller åldersmässigt är Sveriges viktigaste politiska församling representativ sett till befolkningen.

Den fortsatta kartläggningen av riksdagens ledamöter visar att 82, 8 procent av de 349 personerna är mellan 35 och 64 år gamla. Motsvarande andel i befolkningen är bara 39, 3 procent.

Vad beror snedfördelningen på? Varför är ungdomar och äldre underrepresenterade?

Fortsatt svårt att ta sig uppåt i partierna

De unga som väljer att satsa på politiken kan ofta ha en lång väg att gå för att komma upp till riksdagsnivå, även om partierna försöker vara breda när de sätter upp sina listor.

– Det finns fortfarande kvar att man för att komma i åtanke att vara med på listan måste man ha "kokat kaffe i 25 år". Partierna har dock blivit mer medvetna om vikten av att släppa fram unga, säger Jenny Madestam, statsvetare vid Stockholms universitet, till Nyheter24.

Hon menar dock att strukturerna i partierna fortfarande är rejält starka och att en förändring sitter långt inne.

Ungdomar för oerfarna - äldre för oattraktiva

Det kan också vara så att ungdomar och äldre människor rent sonika väljer att inte syssla med politik, av olika anledningar.

– När det gäller unga så är väl det ofta så att man inte riktigt hittat sig själv politiskt och för äldre så kan det nog vara så att det helt enkelt är för påfrestande, säger Jenny Madestam, statsvetare vid Stockholms universitet, till Nyheter24.

Medelåldersgruppens stora dominans bland riksdagens ledamöter kan förklaras både av att de är mest framåt och aktiva inom partipolitiken. Men det kan också handla om att partierna helt enkelt väljer bort unga och gamla.

– De tänker som vanligt att ungdomar är för oerfarna och att äldre är för gamla och inte tillräckligt attraktiva för väljarna, säger Madestam.

Social representativitet eller åsiktsrepresentativitet?

Precis som Nyheter24 tidigare rapporterat går åsikterna isär om riksdagen ska representera folkets sammansättning eller åsikter.

– Det finns definitivt ett problem med att vissa åldersgrupper är underrepresenterade, men samtidigt har vi i Sverige åsiktsrepresentativitet som första princip, säger statsvetaren Jenny Madestam.