Tio år sedan kravallerna i Göteborg
Sverige fick för tio år sedan uppleva de största kravallerna i modern tid vid EU-toppmötet i Göteborg. Inte sedan Ådalen 1931 har skott avlossats mot demonstranter i Sverige.
90 demonstranter skadas, däribland Hannes Westberg, och 50 poliser.
3143 brott anmäldes, de flesta innebar våld, hot eller förgripelse mot tjänsteman.
530 demonstranter greps under de tre dagarna och av dem åtalades 79 stycken varav 70 fälldes. Hannes Westberg fälldes för våldsamt upplopp och våld mot tjänsteman till 8 månaders fängelse. Förundersökningen mot de två poliser som avlossat skott lades ned då de ansågs ha handlat i nödvärn.
4 poliser åtalades för tjänstefel vid Schillerska gymnasiet, men samtliga friades.
Kommenderingschef Håkan Jaldung, som stod bakom avspärrningen av Hvitfeldtska gymnasiet, åtalades av Justitieombudsmannen för olaga frihetsbevarande men friades i både tingsrätt och hovrätt.
På tisdagen är det tio år sedan kravallerna i Göteborg. Det var i samband med EU-toppmötet den 14 till 16 juni 2001 som kravaller uppstod. Den 14 juni var också dagen då den förre amerikanske presidenten George W. Bush besökte staden.
Värd för mötet var EU:s ordförande, Sveriges statsminister Göran Persson.
Tiotusentals människor samlades i Göteborg för att demonstrera, manifestera och delta vid alternativa seminarier. Göteborgs stad upplät skolor för möten och sovplatser.
Tord Björk, sammankallande i Jordens vänners EU-utskott, som var en av organisationerna som befann sig på plats under de tre dagarna i Göteborg, säger till Nyheter24 att det är miljöorganisationerna som borde ha blivit kritiserade i stället för vänsterrörelserna.
– Det var ju vi som satte igång allt, vi var de som såg till att en allians mellan olika organisationer jobbade tillsammans.
Att det är vänstern som har fått stå till svars för kravallerna menar Tord Björk beror på att när vänstern blev hårt åtgångna av medierna gick de och gömde sig. De tog inte ett kollektivt ansvar för demonstrationerna. Men, säger han, det var inte förrän de kände sig trängda som stenkastning uppstod.
– Demonstranterna var ju livrädda. De var inträngda och hade ingenstans att ta vägen.
Medan vänsterrörelserna blivit svagare efter kravallerna har miljörörelserna blivit starkare. Jordens vänner har fått 50 procent mer medlemmar sedan 2001.
Hvitfeldtska gymnasiet
Startskottet för kravallerna var avspärrningen av Hvitfeldtska gymnasiet den 14 juni. Polis spärrade av skolan efter uppgifter om störning av ordningen. Ingen fick komma ut eller in i skolan, som då huserade över 500 personer. 459 personer greps. Vid en husrannsakan på natten hittas slangbellor, raketer och gatsten, men inga vapen.
Vasaplatsen
Dagen efter, den 15 juni, anordnar Reclaim the street en gatufest vid Vasaplatsen, som inte har polistillstånd. Deltagarna i gatufesten attackeras av vad som tros vara rasistiska grupperingar och går till motanfall, var på dessa försvinner från platsen. Polisen omringar festdeltagarna och våldsamheter uppstår. En polis blir träffad i huvudet av en gatsten och blöder kraftigt. I samband med det avlossas polisskott. Människor flyr från platsen, men demonstranten Hannes Westberg återvänder till Vasagatan, åtföljd av fotografer. Westberg kastar gatsten mot poliserna, men på bilder från händelsen kan man se att stenarna inte når fram till poliserna. Westberg blir skjuten i magen av en polis som upplever honom som hotfull. Westberg förs till sjukhus med en livshotande blödning och förlorar ena njuren och mjälten. Även stora kroppspulsådern och levern skadas.
Schillerska gymnasiet
Den 16 juni gör polisen en husrannsakan mot Schillerska gymnasiet. EU-topppmötet är avslutat och de flesta demonstranter har lämnat Göteborg. Schillerska gymnasiet fick ta emot de personer som tidigare huserade i Hvitfeldtska gymnasiet. Polisen har fått i uppgift att det ska finnas en terrorist på skolan, utrustad med vapen. De boende tvingas ut på skolgården och får ligga på marken i regnet under flertalet timmar. 78 personer finns på skolan. Ingen terrorist eller några vapen hittas av polisen.
