Efter Nyheter24:s artikelserie - Fryshuset kritiserar förortsbevakningen
Organisationen Fryshuset arbetar nära ungdomar i flera svenska förorter. Nu ger de sina synpunkter på kriminaliteten - och bevakningen av den. Vi har låtit dem kommentera artikelserien där vi synade myten om förorten.
Den definition som av Brottsförebyggande rådet, Brå, används för att samla problemområden är genom LUA. Det står för "lokala utvecklingsavtal", som 21 kommuner i Sverige tecknat för totalt 38 stadsdelar.
Dessa stadsdelar kännetecknas, enligt Brå, av att "en stor andel invånare upplever ett utanförskap genom långvarig arbetslöshet och bidragsberoende, låg utbildningsnivå och otrygghet". Bland områdena märks Rosengård, Rinkeby och Bergsjön.
Mer om LUA-områdena och brottsstatistik finns på Brå:s hemsida.
STOCKHOLM. I tre artiklar synade Nyheter24 "myten om förorten" och kom fram till att den grova brottsligheten faktiskt minskar men att gängen blir fler. Dessutom rapporterade vi om sprickan mellan polisen och Lugna Gatan i Göteborg och att gängkriminaliteten inte är farlig för vanligt folk i någon större utsträckning trots att den ökar.
Nu låter vi Aron Eriksson, verksamhetsledare för Lugna Gatan unga miljöer på Fryshuset i Stockholm, gå igenom artiklarna och ge sina synpunkter på dem. Han har jobbat nära ungdomar i Stockholms förorter sedan 1999.
– Det finns en tydlig utveckling av så kallade "tröjgäng" och det är något som förändrats jämfört med tidigare. Rekryteringen är mer organiserad nu, gängen är tydligare ute efter att värva ungdomar, säger han.
"Klart jag påverkas om min lillebror går med i ett gäng"
Enligt polisen påverkas inte vanliga medborgare speciellt mycket av gängens uppgörelser och kriminalitet, något Eriksson håller med om - men med en stor reservation.
– Det beror på vad man menar med "vanligt folk". Om min lillebror går med i ett gäng är det klart att jag påverkas, säger han.
Fryshusets arbete med framför allt Lugna Gatan påverkas mycket av mediernas kriminalbevakning i förorten. Aron Eriksson menar att positiva saker som görs i dessa områden sällan lyfts.
– Det har blivit mer spännande att skriva om och bevaka detta, det är bara att se på teveserien Svensk Maffia eller tidningen Skurk, säger han och fortsätter:
– Framför allt saknar jag dock individerna, de som själva är med och de som drabbas. Vi vill lyfta berättelserna. En person som blir mördad är mer än en siffra.
Så präglar mediebevakningen förortens ungdomar
Eriksson tror att bevakningen kring brotten i förorten, som den ser ut i dag, till och med kan få gängen att växa sig starkare.
– I värsta fall, om det blir mycket "hype" kring brottsligheten, ökar det risken för att ungdomar känner bekräftelse i gängen. Om du och dina kompisar har ett gäng och begår lite småbrott och det sen uppmärksammas i media är det klart att det blir en enorm bekräftelseboost.
Aron Eriksson tar upp ett exempel på en studie han gjorde 2003 över mediebevakningen av norra Botkyrka. 99 procent av artiklarna i kvällstidningarna handlade då om brottslighet.
– Jag tror det präglar en ung persons bild av sig själv om ens område hela tiden förekommer i artiklar om kriminalitet, säger han.
