Se upp - ingen vet var 100 ton rymdskrot landar
En rymdsond landade på söndagen i Atlanten - men kunde egentligen ha landat precis var som helst.
I takt med att vi människor skickar upp allt fler farkoster, satelliter och annat i rymden ökar också mängden rymdskrot som sedan faller ned mot marken.
EU-rådet konstaterade tidigare att det behövs en analys av hur mycket skrot som finns i omlopp och var, bland annat för att skydda tillgångar i rymden. Även forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, har sagt att det krävs större medvetenhet om skrotets utbredning.
SVERIGE/RYMDEN. På söndagen landade resterna av en rymdsond i Atlanten, närmare bestämt 200 kilo av den. Att den inte landade på någon verkar mest vara tur. Totalt faller 100 ton rymdskrot mot jorden varje år - men ingen vet på förhand var.
– Exakt var och när brukar inte gå att förutsäga, säger Johan Marcopoulos, informationsansvarig på Rymdstyrelsen, till Nyheter24.
Det finns dock exempel på när man kunnat styra var skrotet ska landa. När till exempel den ryska rymdstationen Mir skulle plockas ned fyllde man på den med bränsle och styrde den mot Jorden.
Inga säkra uppgifter om skador
Trots att rymdskrotet kan slå ned egentligen var som helst finns det väldigt få rapporter om skador på människor. Johan Marcopoulos menar att det inte finns några säkra uppgifter - men han har hört historier om folk som skadat sig.
– Det är väldigt ovanligt i alla fall, säger han.
Det är högst oklart vem som bär ansvaret om en person skulle skadas, eller dödas, av nedfallande delar av gamla sonder, satelliter och annat.
– Jag vet inte om det går att försäkra sig mot det ens, säger Marcopoulos.
Rymdsonden som föll ned i Atlanten på söndagen ska också innehålla giftiga ämnen, men det är oklart om och i så fall hur detta kan ha någon påverkan på havet.
