Husqvarnagruppen har med hjälp av AI och satellitdata för sjätte året i rad undersökt hur gröna världens städer är, genom att mäta ytan under årets grönaste dag (som är olika på olika håll i världen).
Även om trenden är långsam, så får grönytor i städerna ge vika åt nya byggnader och infrastruktur.
Missa inget viktigt, följ oss på GoogleI de 516 städerna som undersökts försvann totalt 95 miljoner kvadratmeter grönska, motsvarande 13 000 fotbollsplaner. Mer än hälften av dem försvann i 18 kinesiska jättestäder som Wuhan och Dongguan.
— Man är lite mer radikal i förändringstakten både i utkanterna och inne i städerna. Den omvandlingen ser vi sällan i Europa, säger Erik Swan.
Uppsala i topp
Växtlighet kan hjälpa till att begränsa effekterna av skyfall, och ge välbehövlig skugga. Växtlighet gynnar också biologisk mångfald och gör att boende mår bättre.
I år har Husqvarna tittat närmare på 40 städer i Norden, där danska Vejle klassas som grönast enligt bolagets index. Därefter kommer Uppsala och Linköping. Det är bara Malmö av de svenska städerna som inte backar när det gäller grönyta.
Störst förändring av alla städer upplever Göteborg, där 384 000 kvadratmeter grönska försvunnit.
— Den är ju gråare, säger Swan.
Tappat sedan 2020
Det är framför allt ett skogsområde som blivit bebyggt i Torslanda som orsakar förändringen, som på totalen är 0,2 procent. Men det är en del av en längre trend där Göteborg tappat 2 procentenheter grönyta sedan 2020.
Erik Swan hoppas att rapporten används som ett kvitto på de beslut som fattas lokalt, och att grönskan kan ses som en resurs.
— Det här blir som ett kontoutdrag för det gröna; att se vad har vi tagit ut, vad har vi satt in och hur mycket har vi kvar på kontot.
