Betyg i årskurs sex – då lär sig eleverna mindre
Forskning visar att de flesta elever får sämre studieresultat i årskurs sju om de fått betyg i sexan.
Före 1962: Betyg i årskurs 1–9
1962–1969: Betyg i årskurs 2–9
1970–1981: Betyg i årskurs 3, 6 och 7–9. Betygen i årskurs 3 och 6 kunde ersättas med annan information.
1982–2012: Betyg i årskurs 8–9
Från höstterminen 2012: Betyg i årskurs 6–9
Källa: Lärarnas Nyheter.
Sex procent av eleverna gynnas av betyg i årskurs sex – resten presterar sämre. Det framgår av en ny studie från Göteborgs universitet som undersökt ett urval av drygt 7 000 elever.
Det är de mest högpresterande eleverna som har fördel av det nya betygssystemet medan resten påverkas negativt. Enligt betygsforskaren Alli Klapp kan det ha att göra med att elevers självuppfattning och motivation påverkas av att få betyg tidigt. Yttre bedömningar kan ha negativ effekt på elevers inre motivation. Enligt Klapp har pojkar generellt en högre uppfattning om sin egen förmåga än flickor har.
– Det kan förklara varför pojkar reagerar mer negativt på att få betyg än flickor. Skillnaden mellan förväntan och resultat blir större, slår hårdare och påverkar resultaten i sjuan negativt, säger Alli Klapp till Lärarnas Nyheter.
Klapp framhåller även att den socioekonomiska miljön har stor betydelse för hur eleverna reagerar på betyg. I en hög socioekonomisk miljö är förväntningarna större och eleverna har ett bättre självförtroende – i en låg socioekonomisk miljö kan förhållandena vara de motsatta.
– Därför påverkas lågpresterande elever från en hög socioekonomisk bakgrund negativt medan högpresterande elever från en låg socio-ekonomisk miljö påverkas positivt av att få betyg, säger Klapp till Lärarnas Nyheter.
