Tunga instanser säger nej till signalspaning för polisen
Regeringen har föreslagit att Rikskriminalpolisen och Säpo ska kunna beställa signalspaning. Men förslaget kritiseras nu av flera remissinstanser.
Försvarets radioanstalt, FRA, spanar på all internet- och mejltrafik som passerar Sveriges gränser. Internetoperatörerna är de som ger myndigheten tillgång till trafiken genom så kallade anslutningspunkter.
När den så kallade FRA-lagen, som tillät ökad signalspaning, var på väg att införas 2008 rasade debatten i Sverige men varken bloggbävningar eller demonstrationer hjälpte. Lagen trädde i kraft 1 januari 2009.
SVERIGE. Både Advokatsamfundet och Datainspektionen säger nej till regeringens förslag om att ge både Rikskriminalpolisen och Säpo tillåtelse att beställa signalspaning från FRA.
– Vi har avstyrkt. Och av det material som finns så har inte den öppna polisen på ett trovärdigt sätt argumenterat för behovet. Och även om den skulle anse att den hade ett behov finns principiella invändningar, säger Anne Ramberg, generalsekreterare för Advokatsamfundet, till Sveriges Radio och fortsätter:
– Risken för gränsdragningsproblem mellan vad som är brottsutredande verksamhet och vad som är ren underrättelseverksamhet, den kommer bli knepig. Hur man sedan använder informationen i brottsutredande verksamhet.
DI: Inte utrett om behovet väger tyngre än intrång i integritet
Ramberg gör skillnad på Säpo, som redan har underrättelseverksamhet, och Rikskriminalen och menar att de sistnämnda inte behöver så omfattande information.
Men det är inte bara advokaterna som avstyrker lagförslaget. Även Datainspektionen är kritiska och menar att det inte är tillräckligt utrett om Rikskriminalpolisens behov "väger tyngre än intrånget i den personliga integriteten", uppger SR.
Justitieminister Beatrice Ask (M) vill ännu inte kommentera beskeden utan hänvisar till det förslag som regeringen till slut kommer att lägga fram.
