Polisen får ut lagrade uppgifter utan brottsmisstanke
Mathias Sundin (FP) sätter ned foten mot vad han menar är integritetskränkande - men C-ledamöterna som röstade mot datalagringsdirektivet är för det nya förslaget.
På onsdagen skriver Mathias Sundin (FP) på DN Debatt om sitt beslut att rösta mot regeringen.
"Jag är kritisk i sak till den nya lagen, men mitt ställningstagande ska också ses i ljuset av den oroväckande trend vi har sett i Sverige de senaste åren, med ständigt nya, integritetskränkande lagstiftningar. En del kan vara rimliga, som buggning. Andra orimliga, som FRA-lagen. Dels har utvecklingen drivits av ökade hot från terrorism och organiserad brottslighet, dels från teknikutvecklingen där internet gett brottslighet nya möjligheter. Alltså är det inte fel i sig att omreglera och stifta nya lagar, men min – och många andras – uppfattning är att det har gått för långt", skriver han.
STOCKHOLM. Enligt kritikerna är det lagförslag som ger polisen och andra brottsbekämpande myndigheter nya och problematiska möjligheter att begära ut elektronisk kommunikation utan misstanke om brott eller domstolsbeslut. På torsdagen röstas det igenom i riksdagen - men en av Folkpartiets ledamöter går emot sitt eget parti och sin egen regering.
– När staten sett till att så mycket lagras så måste man höja ribban för vad som får begäras ut. Men i stället sänker man den något, säger riksdagsledamoten Mathias Sundin (FP) till Nyheter24.
Det han syftar på är datalagringsdirektivet som röstades igenom i riksdagen för en dryg månad sedan, trots visst motstånd. Tre av Centerpartiets ledamöter röstade då nej. Två av dem meddelar dock nu att de kommer att rösta ja till detta förslag, som Sundin menar är en fortsättning av datalagringsdirektivet. Fredrick Federley (C) menar att det nya förslaget snarare skärper reglerna.
– Man gör det svårare för polisen att få ut information. Nu kan de gå direkt till teleoperatörerna men i och med detta måste de gå via domstol, säger han till Nyheter24 och fortsätter:
– I många delar är det här ett steg i rätt riktning.
Rickard Nordin (C), som också röstade nej till datalagringsdirektivet är mer fåordig om varför han på torsdagen röstar ja.
– Det är den avvägningen jag gjort den här gången, säger han till Nyheter24.
"Lär främst handla om fildelning"
Mark Klamberg, doktor i folkrätt vid Stockholms universitet och själv aktiv i Folkpartiet, ser två problem med lagförslaget. Dels handlar det om att polisen i underrättelsemål kommer kunna få ut uppgifter vid allvarliga brott (minst två års fängelse) även när det inte finns någon brottsmisstanke eller domstolsbeslut. Det andra handlar om en mindre typ av brott.
– Man kommer få ut abonnentsuppgifter för bötesbrott, vilket främst lär handla om fildelning, säger Klamberg till Nyheter24.
Han håller till viss del med Fredrick Federley om att man nu reglerar något som tidigare varit tämligen oreglerat.
– I vissa delar är det en reglering, ja, men i andra delar är det snarare en expansion, säger han.
Fått positiva reaktioner
Mathias Sundin har inte fått några indikationer på att någon annan alliansledamot ska rösta nej till förslaget, men säger att han haft en bra diskussion med gruppledaren Johan Pehrson.
– Jag har fått många reaktioner från folkpartister ute i landet som varit enbart positiva, säger Sundin.
Nyheter24 har utan framgång sökt Abir Al-Sahlani (C), som också röstade nej till datalagringsdirektivet.
