"Man måste vara rädd om handläggarna"
NYHETER24 GRANSKAR MIGATIONSVERKET. DEL 3. Receptet för en demokratisk och god flyktingpolitik handlar om att ta tillvara på handläggarnas erfarenheter. Det menar Eva Norström, forskare vid Lunds universitet som i över 30 år jobbat med invandrar- och flyktingfrågor.
Enligt Migrationsverket själva får varje nyanställd en ordentlig introduktion i början. Något som inte alltid stämmer i verkligheten.
– Man kastas in i det. På pappret står det att man har introduktion men minst ett par gånger i år har folk börjat med asylutredningar redan efter andra dagen, säger Eva Norström.
Enligt henne är det en mängd information en nyanställd måste lära sig innan man är mogen att påbörja en utredning. Inte minst tolkens arbetsuppgifter.
– Vad har tolken för kompetenser? Det handlar om etik, beteende och metoder som man måste känna till, säger hon till Nyheter24.
Just nu pågår ett projekt där Elisatbeth Hildning Awla påbörjat jobbet att höja kompetensnivån på tolkarnas kunskaper. I dagsläget finns ingen vokabulär som gäller för Migrationsverkets alla tolkar. Något projektet syftar till att förändra.
Här finns del ett och två i Nyheter24:s granskning av Migrationsverket.
Fördomarna talar om oengagerade handläggare med trist attityd på en stressig arbetsplats. I första delen av Nyheter24:s granskning av Migrationsverket nyanserades bilden av organisationens anställda och villkor av advokater, fackförbund och verkets egna chefer. Men också forskare har tittat närmare på villkoren för migrationshandläggarna.
– Rollen för Migrationsverkets personal är speciell, även fast man inte pratar om det, men den blir som en slags gränsväktarroll, säger Eva Norström, forskare vid Lunds universitet som skrivit avhandlingen I väntan på asyl, till Nyheter24.
Nyheter24 kommer i kontakt med Norström efter att ha sett dokumentärfilmen Handläggaren och hänvisats till henne av filmens regissör, Anna Persson. Filmen är ett av mycket få och sällsynta tillfällen då utomstående får chansen att komma nära handläggares vardag och får tillfälle att se hur en process går till.
– Jag gillar filmen. Den visar människan och talar inte om vad jag ska tänka, säger Norström om dokumentären.
Sedan 70-talet har hon arbetat med invandrar- och flyktingfrågor och har under tiden hunnit studera Migrationsverkets anställda på nära håll.
"Var rädd om handläggarna"
Arbetsmiljön på Migrationsverket har tidigare mött stark kritik, inte minst sedan man införde arbetsmetoden Lean.
– De jobbar under hård press och stora krav. Man har inte så mycket tid för diskussion. När man inte ser personerna utan endast det tekniska blir handläggarna hårdhudade, säger Norström och fortsätter:
– Man måste vara rädd om personalen, de är redskapen för en god flyktingpolitik.
Misstaget att skilja politiken från de enskilda medarbetarnas uppgifter upprepas ofta.
– Om vi demoniserar personalen på Migrationsverket så gynnar inte det en demokratisk utveckling. Handläggarna har ansvar för utredningen, men det är inte de som tar de politiska besluten. Det handlar om att lägga ansvaret på rätt nivå. Vem har ansvar för vad? Jag tycker inte att de ansvariga politikerna riktigt förstår dimensionerna.
"Ta vara på erfarenheterna"
Norström avfärdar kritiken mot att handläggare ses som kalla och empatilösa.
– Kritisk kan man vara mot sakfrågor om man har fakta att peka på, men att kritisera någon för att den är känslokall är inte sakligt.
I stället för att kritisera personalen menar Norström att man måste se till att ta tillvara på handläggarnas erfarenheter.
– Systemet lyssnar för lite på handläggarnas erfarenheter, experterna lyssnar inte på de som är på golvet. Man skulle lyssna mer nerifrån och upp och göra handläggarna mer delaktiga och se till att möta dem med respekt för sitt yrke.
