Polisen: Oerhört svårt att stoppa drönarna

Polismyndigheten har inlett en nationell särskild händelse, för att samordna utredningarna av de olika drönarobservationerna.

Enligt Per Engström, som är kommenderingschef för den särskilda händelsen, utreds i nuläget ett 20-tal drönarobservationer, där anmälan har upprättats. Sju av observationerna har lämnats vidare för utredning av Säkerhetspolisen, säger Engström.

Vice chefsåklagare Hans Ihrman leder förundersökningen om de observationer som gått till Säpo. Hur många anmälningar det handlar om vill han inte uttala sig om, men bekräftar att samtliga rör observationer vid kärnkraftverk.

— Det är bara kärnkraftverk så här långt, men förundersökningen bedrivs förutsättningslöst. Det är möjligt att det görs en annan bedömning av de andra objekten och då kan det komma att ändras. Vi omvärderar och analyserar och det kan mycket väl vara så att andra skyddsobjekt kommer att ingå i den här utredningen, det får vi se, säger Hans Ihrman.

I övrigt kommenterar han inte hur utredningen fortskrider eller eventuellt samband mellan flygningarna.

Mer uppmärksamma

Hur många drönare det egentligen handlar om totalt är oklart – vissa observationer kan gälla en och samma farkost, enligt Per Engström.

— Sedan kan det finnas flera observationer som är gjorda men inte kommit till vår kännedom och så kan det vara tveksamma observationer som vi inte upprättat anmälan på. Vi fortsätter att försöka få en bild av hur omfattande är det här och på vilka platser, säger Per Engström.

De rubriceringar som varit aktuella är brott mot skyddslagen och luftfartslagen samt grov obehörig befattning med hemlig uppgift. I nuläget finns inga frihetsberövade eller, vad Engström känner till, misstänkta.

— Vi hoppas komma närmare i och med att vi nu flyttar fram våra positioner och är på plats. Vi har lärt oss lite om hur de har uppträtt vid olika specifika platser och förhoppningsvis kommer vi närmare lösningen.

TT: Vad ser du för potentiella förklaringar till att det varit så många observationer just nu?

— Det är svårt att spekulera runt det här, men det beror ju också på att vaksamheten har ökat. Det har förekommit överflygningar vid skyddsobjekt tidigare, sedan ett antal år tillbaks, och nu kanske vi är mer uppmärksamma vilket gör att vi får in fler rapporter och fler anmäler.

Vill provocera?

Överflygningarna kan bero på misstag enligt Per Engström, att man inte känner till att man rör sig över ett skyddsområde.

— Det kan vara personer som vill prova sina drönare, provocera. Det finns de som kanske vill hämta in viss typ av information. Men det är fortfarande spekulationer. Sedan finns det de med legala skäl, som övervakning av kraftledningar eller skogsägare som kan ha varit i angränsade områden.

TT: Många undrar säkert varför myndigheterna ännu inte lyckats få stopp på någon av drönarna?

— Det är oerhört svårt att stoppa de här drönarna. De har uppträtt i mörker, i hastigt uppkomna situationer, det är på platser där vi inte är på plats över huvud taget och där det inte finns någon bevakning. Det finns många olika förklaringar till varför vi inte lyckats i nuläget, men vi blir bättre för varje dag och vi försöker använda våra resurser på ett optimerat sätt för att så småningom få en lösning på det här.

"Hart när omöjligt"

TT: Hur kommer det sig att man inte skjuter ner dem?

— Det gäller inom skyddsområden. Sedan måste man göra en bedömning också, det måste vara försvarligt att skjuta ned den sådan här drönare. Man måste ha reda på vart den här kommer gå ned i backen, det får inte bli någon som kan bli skadad eller förstörelse av materiel på marken.

— Det här är oerhört svårt, med små snabba saker som rör sig både i sidled och höjd. Att skjuta de här är hart när omöjligt. Däremot kan man elektroniskt sett begränsa deras möjligheter att flyga i vissa skyddsområden.

Försvarsmakten har förmågan att oskadliggöra drönare som flyger ovan för flygförbudszoner men har inte själva mandat att agera mot drönare som syns över exempelvis kärnkraftverk, rapporterar Ekot.

— Vi har inga mandat att själv kunna verka över ett skyddsobjekt som inte är vårt, utan det gör vi först efter hemställan, säger Ulf Lepp, överstelöjtnant och huvudman för skydd mot drönare hos Försvarsmakten, till radion.