Statsministern: Säkerhetsläget har skärpts

Bakgrunden är de ökade ryska militära aktiviteterna längs Ukrainas gräns och de ryska säkerhetspolitiska kraven på Nato och USA, bland annat att Nato inte ska ta in nya medlemmar.

Andersson uppgav på en presskonferens efter mötet att regeringen "ser med stort allvar på den alltmer konfrontativa retoriken från Ryssland"

— Den säkerhetspolitiska situationen i vårt närområde har ju försämrats sedan en längre tid tillbaka och den senaste tidens agerande från Ryssland har skärpt det läget ytterligare, säger statsministern.

"Vi bestämmer själva"

Andersson underströk att regeringen är tydlig i alla sammanhang med att de krav Ryssland framfört är oacceptabla.

— Den europeiska säkerhetsordningen är inte förhandlingsbar och nationell rätt ska respekteras, säger statsministern.

— I Sverige är det vi själva som bestämmer över vår utrikes- och säkerhetspolitik och vilka länder vi väljer att samarbeta med.

Andersson betonade samtidigt att Sveriges säkerhetspolitiska linje ligger fast och att det inte är läge för några tvära kast.

Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna, Centern och Sverigedemokraterna anser att det skärpta säkerhetsläget gör att regeringen bör återinkalla försvarsberedningen.

Försvarsberedningen är ett forum för konsultationer mellan regeringen och representanter för riksdagens partier om säkerhetspolitiken och försvarspolitiken. Den gör bland annat analyser av den säkerhetspolitiska utvecklingen och bedömningar av hur Sveriges försvar bör utformas på sikt. Det gjordes senast inför riksdagens försvarsbeslut 2020.

Snabbare försvarssatsningar?

Nu vill högeroppositionen att försvarsberedningen ska uppdatera analysen av den nya säkerhetspolitiska situationen. Liberalernas säkerhetspolitiske talesperson Allan Widman förväntar sig att försvarsberedningen får ett sådant "blixtuppdrag".

Moderatledaren Ulf Kristersson påpekar att försvarsberedningen sammankallades efter att Ryssland gått in i Ukraina 2014.

— Det finns goda skäl att göra det nu också, säger han.

Kristdemokraternas ledare Ebba Busch menar att en sådan ny säkerhetspolitisk analys från försvarsberedningen kan ligga till grund för en uppdatering av riksdagens försvarsbeslut från 2020, det vill säga hur Sveriges försvar ska utformas 2021-2025.

Moderatledaren tycker att det finns goda skäl att se över om Sverige är tillräckligt rustat för att möta ett snabbt eskalerande läge. Ulf Kristersson anser inte att man kan utesluta att försvaret behöver mer pengar för att tidigarelägga planerade satsningar.

Statsministern uppgav efter mötet att dialogen om det säkerhetspolitiska läget med övriga partier kommer att fortsätta i olika forum, däribland utrikesnämnden och riksdagens utrikesutskott.

Inget besked

Andersson gav dock inget besked om försvarsberedningen.

— Vi kommer nu efter de inspel vi fått fundera vilket som är det bästa sättet att föra den här dialogen, säger hon.

Andersson uppger att det finns både för- och nackdelar med försvarsberedningen. Ett exempel på en nackdel är, enligt henne, att försvarsberedningens område kan vara för snävt.

— Det här handlar om mer än försvarspolitik. Det här är ju en situation som också i allra högst grad berör utrikespolitik och diplomati, säger statsministern.

På frågan om hon utesluter att planerade satsningar på det svenska försvaret kan behöva tidigareläggas på grund av det skärpta säkerhetsläget, svarar Andersson:

— Vi är inte i ett läge där någonting ska uteslutas.

Inför mötet krävde Moderaterna också att oppositionen ska få vara med och diskutera utformningen av den nationella säkerhetsstrategin. Det är ett offentligt dokument som tar upp en rad olika typer av hot, som militära hot, klimathotet, hälsohot, terrorism och energiförsörjning. Nuvarande strategi presenterades 2017 och den ska förnyas vart femte år.

Statsminister Magdalena Andersson uppgav på presskonferensen att alla riksdagspartier kommer att bjudas in för att ha synpunkter på arbetet med den uppdaterade strategin.