Experter: Vi är nära flockimmunitet

I Danmark räknar smittskyddsmyndigheten Statens Serum Institut med att landet når flockimmunitet mot coronaviruset inom de närmsta veckorna. När kan vi vara där i Sverige – och vad kan vi vänta oss av smittspridningen närmsta tiden?

Tom Britton, professor i matematisk statistik vid Stockholms universitet och som forskar om smittspridning, tror att flockimmuniteten inträffar samtidigt som smittkurvorna börjar dippa.

— Vi vet att när smittkurvan börjar vända neråt så beror det på att flockimmunitet börjat inträda, eftersom vi inte har några tuffare restriktioner eller nedstängningar som kan vara orsaken.

Någon vecka

Exakt när det inträffar kan ingen säga med säkerhet, poängterar Tom Britton, men hans ”bästa gissning” är att det sker om en till två veckor.

— Om spridningen fortsätter i den här takten kan jag inte se annat än att kurvan vänder neråt inom två till tre veckor. Det är vad jag ser genom överslagsberäkningar. Om spridningen går ännu snabbare än nu kan det ske redan inom en vecka, säger Tom Britton.

Även Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet, tror att toppen av smittspridningen är maximalt två veckor bort – och att Sverige då har en befolkningsimmunitet som Joakim Dillner hellre vill kalla det.

— Jag tror att smittspridningen börjar sjunka om en till två veckor på grund av att vi uppnått befolkningsimmunitet. Kurvan har gått fort uppåt nu ett antal dagar och jämför man med andra länder där spridningen av omikron tog fart tidigare så borde det vända neråt i Sverige om en vecka ungefär, säger Joakim Dillner.

Väntas dala snabbt

Han förutspår att smittspridningen därefter dalar ganska snabbt och är nere på en relativt låg nivå om ungefär en månad, och att spridningen då har gått över i en så kallad endemisk fas, vilket innebär att den stabiliserats.

— Om smittspridningen går ner lika fort som den gick upp, vilket brukar vara fallet, borde vi vara där om någon månad eftersom smittspridningen kom lös på allvar runt nyår.

Enligt Joakim Dillner uppstår flockimmuniteten framför allt på grund av att många haft smittan och fått en naturlig immunitet, snarare än på vaccinerna som inte ger tillräckligt skydd om smitta med omikron även om de fortfarande skyddar mot allvarlig sjukdom.

"En kamp vi inte kan vinna"

Ordet flockimmunitet har varit laddat under pandemin och används inte i Folkhälsomyndighetens kommunikation. Men myndighetens bedömning är att en immunitet i befolkningen – i bemärkelsen att toppen passeras och smittspridningskurvorna börja peka neråt – inträffar inom ”någon eller några veckor”, uppger Britta Björkholm, avdelningschef på myndigheten.

Det är också den bilden som gjorde att Folkhälsomyndigheten nyligen flaggade för att merparten av restriktionerna troligen kan tas bort den 9 februari om inget oförutsett händer.

Joakim Dillner tror inte att lyfta restriktioner kommer att ha någon större påverkan på hur snabbt smittan minskar i samhället.

— Restriktionerna den senaste tiden har troligen inte haft någon betydande effekt på smittspridningen – hade de haft det hade spridningen inte fortsatt att gå så fort. Jag tror vi måste inse att få stopp på omikron-epidemin är en kamp vi inte kan vinna.

Höga mörkertal

Men frågan är hur pass säkra bedömningar det går att göra i dag över smittoutvecklingen, i och med att majoriteten som misstänks vara smittade numera inte uppmanas att PCR-testa sig. Därmed kommer de aldrig med i den officiella statistiken.

Enligt Tom Britton överstiger mörkertalet troligen de inrapporterade fallen med råge – och kanske är runt 50 procent fler än de inrapporterade fallen, men han betonar att siffran är högst osäker.

— Det är mycket svårare nu eftersom mörkertalet ökat, ingen har riktigt bra koll på hur många som smittas nu. Och det går snabbt nu, sedan nyår har mellan 600 000 och 700 000 fall inrapporterats vilket troligen innebär att över 1,5 miljoner personer smittats bara sedan nyår. Inom tre veckor, när jag tror att kurvan börjat vända, kan fyra till sex miljoner människor ha smittats sedan nyår om det har fortsatt öka fram tills dess, säger Tom Britton.

Bättre att smittas nu?

Nyligen gick norska Folkehelseinstituttet (FHI) ut med bedömningen att det för personer som fått sin tredje dos är bättre att smittas nu än senare, medan man har en bättre skyddseffekt av vaccinet. Men det resonemanget är Joakim Dillner tveksam till.

— Man kan ju inte förespråka att folk ska bli smittade med flit. Det finns fortfarande personer i riskgrupper som kan drabbas allvarligt av infektionen och det säkraste för ens hälsa är ändå att undvika infektionen genom smittskyddsåtgärder och vaccination.

Företrädare för bland annat WHO säger att vi skönjer slutet av pandemin när omikron dragit fram över världen. Tom Britton delar den bilden.

— Så länge det inte kommer en ny variant tror jag att majoriteten av länderna åtminstone i Europa har släppt på restriktionerna i början av mars, och att covid-19 inte heller längre klassas som en samhällsfarlig sjukdom, men det är en gissning. Däremot kan det se annorlunda ut för länder i andra delar av världen där vaccinationsgraden är lägre.