Att raka en man och S01E03

– Här, ta ett äpple, säger killen som står och trampar utanför den relativt nyöppnade Apple Store-butiken i Täby centrum. 

Han trycker ett grönt, glansigt äpple mot mig med vädjan i blicken:

"Ta den, ta allihopa! Jag har trehundra glansiga, gröna äpplen kvar att dela ut innan jag får gå hem!", skriker hans ögon.

– Jag vill inte, svarar jag med händerna pressade mot sidorna.

Äpplet faller mot marken. Vi står båda några sekunder och stirrar när det rullar iväg.

Jag har själv jobbat med den här typen av marknadsföring och är väl medveten om "tvinga på-tekniken". Det är ett effektivt sätt att bli av med varuprover.

Ett intressant minne jag har från den tiden var när jag bodde i Australien och jobbade med att marknadsföra ett märke förknippat med rakhyvlar och raklödder. Någon på huvudkontoret kom på den briljanta idén att smälla upp barberarstolar mitt på Martin Place. Det hela skulle se ut som en sorts mobil herrsalong.

Martin Place är ett område och en plattform i Sydney där kostymklädda personer hetsar från tunnelbanan till skyskraporna, från skyskraporna till tunnelbanan. Martin Place är business, affärer, pengar. Ett konstant ljud av snabba klackar och en evig doft av kaffe, parfym, frasiga slipsar och hårda manschettknappar. Men, slarvigt rakade skäggstubbar.

Och det var där jag kom in i bilden. 

Företaget jag arbetade på, marknadsförde helt enkelt rakhyvlar och lödder genom att raka män som var på väg till eller från kontoret. Mitt på Martin Place satt de helt plötsligt och blev babylena i ansiktet. Jag tror jag rakade över hundra män i ansiktet under en veckas tid. Det var en upplevelse jag inte gör om. 

Kanske var det därför äpplet fick falla till marken.

S01E03.

Det är många som fyller år i oktober har jag tänkt på. Sen är det min tur, lagom till Halloween. Jag önskar mig ett par leopardtights, det räcker så. Den bästa födelsedagspresenten fick jag nämligen i fredags. Eller, gav, kanske man ska säga. 

Det tog mig en vecka och jag väntar fortfarande på att någonting ska gå åt helvete eftersom jag var väl förberedd på minst ett halvårs letande. Men tills dess njuter jag av tanken på att lagom till jul flytta in i 32 kvadratmeter med en dörr som har en guldskylt och där finns mitt efternamn ingraverat. En lägenhet, bara någon minut från Fredhällsklipporna och grönområden, höga broar och gröna buskar.

Gröna buskar. Gröna äpplen. Leopardtights. Raklödder.