"Hatet jag hyser till rökare under sommaren"

Efter att ha fått i mig cirka daglig dos av cancer på valfritt uteställe så tänker jag att: "Nä, det här var SISTA gången", men glömmer bort det lika fort för sedan sitter jag där i solen igen och andas likt en uppspolad fisk på land.

Första gången jag rökte var jag sex år gammal. Mammas slängda, men inte helt släckta, fimp i askoppen fick duga. Som liten hade jag en väldigt romantiserad bild av rökning. Det enda jag såg framför mig var mamma som satt med korsade ben, ciggen löst hängande mellan pek- och långfingret, oftast involverad i ett samtal med en väninna eller bara en kopp kaffe. 

Längtan efter att få känna mig som mamma drev mig till att ta den där fimpen och föra den mot munnen. Jag drog ett bloss och sedan kändes döden plötsligt väldigt nära. Skulle jag inte dö av det här, då skulle mamma definitivt döda mig om hon upptäckte mig.

Jag försökte kväva mina våldsamma hostningar och gick bakom huset för att hosta ut allt och sedan dess har jag inte rört en enda cigg.

Min mamma rökte större delen av min barndom. Sedan tog både barndomen och rökningen slut när kriget i Bosnien bröt ut. Cigarettpriserna steg något sjukt och låg i samma prisklass som typ… guld. Väldigt grovt uträknat kan man konstatera att 80 % av allt Balkanfolk lever för sitt morgonkaffe och morgoncigg, då kan ni räkna ut resten.

Mamma slutade röka rätt abrupt när vi kom till Sverige. Plötsligt luktade inte lägenheten rök längre. Detta var alltså på den tiden då man satt inomhus och rökte. Mm, allt var ju verkligen INTE bättre förr.

Hur som helst så i dag, år 2013, så måste jag dras med rök när jag sitter ute – och det gör mig så irriterad. 
Inte nog med att jag har svårt att andas av cigaretter så måste jag också dras med röken i mitt nytvättade hår, mina kläder och min hud (– mitt evighetsprojekt). 

Gud vad härligt om rökningen kunde förbjudas utomhus också, eller i alla fall begränsas.

Jag, och alla andra icke-rökare jag känner, äcklas av röken och era cigaretter som ni tror att ni är så "åh så sexiga/snygga/smala med" (eller vad ni nu tror att ni är). Men framförallt är det attityden ni har, när ni sveper med ciggen mitt framför mitt ansikte, som är störig. Så nästa gång ni träffar på en icke-rökare så… känn hatet.