Du har säkert varit med om det.
Samma uppgifter ska fyllas i igen. Ett intyg ska laddas upp på nytt. En myndighet ber om information som en annan myndighet redan borde ha.
Nu vill regeringen göra något åt just den sortens krångel. I en ny proposition föreslås krav på att myndigheter, kommuner och regioner ska bli bättre på att dela data med varandra. Det kan på sikt göra flera vanliga ärenden snabbare och mindre pappersdrivna.
Kan göra det lättare för dig i vardagen
För många låter ordet interoperabilitet som något som hör hemma i ett IT-dokument.
Men i praktiken handlar det om något betydligt mer vardagsnära – att offentliga system ska kunna prata bättre med varandra.
Det kan bli viktigt för dig som till exempel söker ersättning, hanterar skolärenden, driver företag, pluggar, har kontakt med kommunen eller behöver skicka in intyg till myndigheter.
I dag hamnar mycket ansvar på den enskilda personen. Du förväntas ofta själv leta fram uppgifter, skicka in dokument och bevisa sådant som redan finns registrerat någon annanstans. Men med de nya kraven vill regeringen minska det arbetet.
Här kan du först märka skillnad
Det är ännu inte klart exakt vilka tjänster som påverkas först. Men de ärenden som ligger närmast till hands är sådana där flera offentliga aktörer behöver samma information.
Det kan till exempel handla om:
- föräldrar som har kontakt med skola, kommun och myndigheter
- pensionärer som söker stöd eller ersättningar
- studenter som behöver hantera intyg och uppgifter
- företagare som lämnar uppgifter till flera offentliga aktörer
- personer som ofta behöver komplettera digitala ärenden
Civilministern: “Alldeles för krångligt”
Regeringen menar att det i dag finns stora mängder data i offentlig sektor som är svår att hitta, dela och använda.
Civilminister Erik Slottner beskriver dagens system som onödigt tungrott.
– Idag är det alldeles för krångligt för kommuner, regioner och myndigheter att dela data. Genom att undanröja hinder kan vi spara både tid och pengar, säger han i ett pressmeddelande.
Tanken är att myndigheter inte ska behöva bygga egna lösningar från grunden varje gång information ska delas. I stället ska fler delar av offentlig sektor arbeta efter gemensamma krav och standarder.
Slipper du skicka in samma sak flera gånger?
På sikt är det just den typen av situationer som kan påverkas.
Det kan handla om att du inte ska behöva mata in samma personuppgifter i flera olika e-tjänster. Eller att ett intyg inte behöver skickas runt manuellt om uppgiften redan finns hos en offentlig aktör som har rätt att dela den.
För dig som privatperson kan det i bästa fall betyda färre kompletteringar, färre blanketter och mindre väntan.
Men allt kommer inte att förändras direkt i augusti. Den nya lagen blir snarare ett startskott för fler konkreta krav på hur datadelningen ska fungera.
Betyder det att myndigheter får dela allt?
Nej, det är en viktig skillnad.
Förslaget handlar inte om att myndigheter fritt ska kunna dela vilken information som helst.
Kraven ska inte gälla om det är olämpligt med hänsyn till exempelvis Sveriges säkerhet, cybersäkerhet eller skyddet för personuppgifter. Det ska alltså fortfarande finnas gränser för när och hur information får delas.
Då kan förändringen börja märkas
Om riksdagen säger ja börjar lagen gälla den 15 augusti 2026.
Därefter väntar arbetet med mer konkreta regler och tekniska lösningar.
