Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

"Mordet på Trayvon en nationell angelägenhet"

1 av 2

Julie Fletcher/AP/Scanpix

2 av 2

Julie Fletcher/AP/Scanpix

Nyheter | 02/04/2012 13:22

ANALYS. Carl Marions, statsvetare vid Stockholms Universitet, om en händelse som väckt debatt över hela landet.

Denna text är en krönika med åsikter som är skribentens egna och inte Nyheter24:s.

Mordet på sjuttonårige Trayvon Martin i Florida har gått från att vara en lokal tragedi till en nationell angelägenhet som skapat debatt om rasism, vapenlagar och en skev rättsprocess.

Det var den 26:e februari i år som den 27-årige George Zimmerman iaktog den unge Trayvon i sitt bostadsområde där Zimmerman även arbetade som frivillig grannvakt. Han tyckte att Martin betedde sig suspekt och följde efter honom. Efter en konfrontation vars exakta detaljer alltjämt är höljda i dunkel avfyrades ett dödligt skott från Zimmermans vapen mot Martins bröst. När polisen anlände till platsen arresterade man Zimmerman men släppte honom kvickt därefter. Det ansågs inte föreligga något tvivel om att Zimmerman agerade i självförsvar.

Fallet blev inom ett par veckor hett stoff för amerikansk media och i bloggosfären. Att en svart ung man, beväpnad med endast godis från Seven Eleven, kan skjutas ihjäl av en äldre vit man med vapenlicens, utan rättsliga följder, satte igång paralella diskussioner.

Den första gör gällande vapenlagar i Florida i synnerhet och i USA i allmänhet. Många stater i USA tillåter medborgare att försvara sig mot angripare med dödligt våld om nöden kräver. De flesta stater begränsar dock denna rättighet till medborgarens egna hem. I Florida har man däremot Stand Your Ground-lagen, som i princip tillåter användande av dödligt våld mot angripare i såväl ens eget hem som på offentliga platser. Eftersom lagen, till skillnad från andra stater, inte kräver att man först försöker fly innan man börjar skjuta hejvilt, ger den en carte blanche att attackera allt som verkar misstänksamt. Eftersom Zimmerman inte bara inte försökte fly utan frivilligt började följa efter Martin anser till och med hans advokat att just denna lag inte är applicerbar i detta fall.

Den andra diskussionen handlar om hur polisen och de lokala rättsliga institutionerna hanterade fallet. Det faktum att Zimmerman släpptes fri så pass kort tid efter händelsen och att flera vittnen uppmuntrats att stödja Zimmermans version om vad som hände, att Martin attackerade honom med flera slag, har hjälpt flytta fallet till den nationella arenan och gett upphov till stark kritik.

Den tredje diskussionen, som i mångt och mycket stått som elefanten i rummet i de övriga, handlar om etnicitet, även om det förlegade begreppet ras används i amerikansk medial diskurs. Att en ung svart man, pojke i det här fallet, inte kan promenera i sin fars bostadsområde utan att misstänkliggöras har fått många att räkna fallet Trayvon Martin till andra fall där etnicitet anses ha spelat en stor roll, som misshandeln av Rodney King, mordet på Amadou Diallo och arresteringen av professor Louis Gates.

Fallet flyttar fokus till de spänningar som fortfarande finns i USA mellan etniska grupper, och avfärdar ytterligare befängda påståenden om att Obamas presidentskap skulle innebära ett Amerika där hudfärg inte längre är en faktor. När president Obama tillfrågas om Trayvon Martin-fallet och svarar med att säga, "om jag hade en son skulle han se ut som Trayvon", bär det ett viktigt symboliskt värde för många, men är otillräckligt om inte rättsystemet och samhället agerar.

Carl Marions