"Kriget mot kvinnorna i USA:s valrörelse"
ANALYS. Carl Marions, statsvetare vid Stockholms Universitet, om anti-abortfrågan och preventivmedelsdiskussionens sprängkraft.
Carl Marions är statsvetare vid Stockholms Universitet och skribent inriktad på amerikansk politik. Förutom statsvetenskap studerar han historia och skriver om nästa års presidentval i USA för Utrikespolitiska Föreningens tidskrift. Studerar under 2012 på plats i USA via universitetet för att komma närmare händelsernas centrum.
I Austin i Texas arrangerar kvinnorättsorganisationen Unite Against the War on Women nästa lördag, den 28:e april, en manifestation med syfte att belysa och motarbeta vad som på sistone i USA kommit att kallas Kriget mot kvinnor. Liknande manifestationer kommer hållas, samma dag, i de flesta av nationens stater. Begreppet Kriget mot kvinnor har under våren kommit att etableras i amerikansk politisk diskurs och frågan är om det kommer ha någon inverkan på presidentvalet.
Det hela började med att republikaner i USA:s kongress försökte ge arbetsgivare rätt att vägra betala för sina anställdas vårdplaner, om dessa innehöll preventivmedel. Man lindade in detta i argument om att arbetsgivare, främst religiösa institutioner, måste få upprättahålla sina av konstitutionen garanterade rättigheter och omformulerade därmed frågan till en om religiös frihet. Det osade dock alltför mycket moralism och paternalism för att undgå kritik.
Saken blev inte heller bättre när Rush Limbaugh, välkänd konservativ radioprofil, kallade juridikstudenten Sandra Fluke för prostituerad och slampa när hon inför kongressen uttalade sig emot förslaget om att vägra kvinnor preventivmedel. President Obama kontaktade själv Fluke för att uttrycka sitt stöd, givetvis politiskt skickligt.
Det är dock inte bara frågan om tillgång till preventivmedel som fått grupper som Unite Against the War on Women att dyka upp. Republikaner ämnar även strypa all finansiering av vårdinstitutioner som främst vänder sig till kvinnor, däribland Planned Parenthood, eftersom de, bland mycket annat, utför aborter.
Även andra drakoniska anti-abort åtgärder vidtas i olika delar av landet, vilket gett idéen om att ett krig mot kvinnors rättigheter ytterligare vatten på sin kvarn. Den för sammanhanget relevanta frågan är hur denna diskussion kommer att påverka dynamiken i presidentvalet som nu inskränkt sig till Mitt Romney och Barack Obama. Även om Romney inte utstrålar samma aura av gynofobi som Rick Santorum måste även han plocka röster från långt ut höger för att ha någon chans att vinna i höst, och beräknas även välja en vicepresidentkandidat som kan locka den kristna högern bättre än mormonen Mitt. När han 2008 kandiderade till presidentposten sa han även att beslutet i USA:s högsta domstol från 1965, som gav kvinnor nationell rätt till preventivmedel, var ett felaktigt beslut.
Det som återstår att se är hur den politiske kameleonten Romney lyckas ta sig ur denna knipa utan att skrämma iväg hälften av befolkningen.
