Skådespelaren: Sverigedemokraterna kallade mig ett svart kräk

Året var 1992. Jag var på Knutpunkten i Helsingborg. Det var på den tiden då Knutpunkten var alldeles nybyggd och som 17-åring hängde man ofta och gärna i den blanka centralstationen. Jag var med min syster. Vi hade godisfyllda munnar och våra sockerklibbiga fingrar rotade glupskt efter mer i konfettipåsen.

Så hörde vi kängorna. De ekade genom den stora salen. I takt. Grabbarna, för det var bara grabbar, hade tajta jeans, gröna bomberjackor och rakade hjässor.

"Seig Heil! Seig Heil!! Seig Heil!".

Sverigedemokraterna stod det på deras banderoll. Bilden har etsat sig fast. Jag och min syster var de enda med lite extra pigment på stationen. Eller det var så det kändes i alla fall. Alldeles ensamma mot en mur av ilska.

”Ditt svarta kräk!”. Det var en av de unga männen som fått syn på oss. Hatet lyste i hans ögon. Vi hade inget svar. Hjärtat bultade. Benen ville springa men jag kunde inte röra mig. Inte en millimeter. Nu dör jag, hann jag tänka. Men så fortsatte de vidare på sin marsch. Ut och bort.

2016 – Jag läser en diskussionstråd på nätet; ”SD är inte rasister – de vill bara Sveriges bästa!”.

Nu har jag en fråga. Den riktar sig till er SD:are där ute. Tror ni verkligen på att SD inte är rasistiskt? Alltså på riktigt? Eller är det så att man följer partilinjens påklistrade ”nolltolerans mot rasism”. Att man helt enkelt insett att vägen till makten går genom lögnens korridorer.

Det kan jag respektera. Ett gemensamt mål som helgar medlen. Då kan vi fortsätta kasta bensin på våra respektive eldar. Men om du verkligen tror att SD inte är rasistiskt, alltså tror på det helhjärtat likt alkoholisten som vägrar att se sin sjukdom och blundar för sanningen – ja då måste vi ju prata lite.

Voltaire sägs ha sagt; ”Jag delar inte din åsikt men är beredd att dö för din rätt att uttrycka den”.

Och jag håller fullständigt med. Men om du är för dum för att fatta vad det är du säger måste jag revidera min ställning i frågan.

Nu kommer det; Sverigedemokraterna är ett rasistiskt parti. Punkt slut.

Du kanske kontrar med att de har ändrat sig. De är inte vad de en gång var.

Ok. Förändring är nödvändigt för artens överlevnad och så ock för politiska partier. Men varför på guds gröna jord skulle man välja att heta Sverigedemokraterna om man inte ville förknippas med rasism? Varför?

Jag tänker starta Nationalsocialistiska arbetarpartiet – en fackrörelse för socialistiska arbetare inom nationen helt enkelt. Ej att förknippas med den där andra rörelsen med exakt samma namn. Ja ni hör ju – det håller liksom inte.

I flodvågen av järnrörsincidenter och rasistiska visor på firmafester kan vi inte blunda för det vi alla vet. Jimmie vet att han är rasist. Klart han vet. Och som sin germanska föregångare spelar han på folkets vilja att blunda inför sanningen. Löften om välfärd för den som har turen att överleva utrensningen. Och precis som i de svartvita bilderna dricker ni er fulla ur lögnernas bägare. Berusade på hans tomma löften.

Ni är rasister. Du är rasist.

Vare sig du vet det eller inte.