Svenska bilförare är sedan länge vana vid fartkameror, tillfälliga laserkontroller och polispatruller vid vägkanten. Men nu sker en förändring som kan göra hastighetskontroller ännu svårare för bilförare att förutse.
En ny teknik har införts i polisbilarna, och den kan arbeta i bakgrunden medan trafiken rullar på som vanligt. Vad gäller och hur påverkas bilägare?

Polisen mäter hastighet på nytt sätt
Nu har de första polisbilarna i Sverige fått fordonsmonterade radar som kan mäta hastigheten hos andra fordon direkt i trafiken. På sikt är planen att alla polisers fordon ska ha möjlighet att använda tekniken.
Radarn gör det möjligt för polispatruller att mäta hastigheten både när polisbilen står stilla och när den själv kör. Dessutom kan systemet registrera fordon både framför polisbilen och i mötande körfält. Det betyder att fler hastighetsöverträdelser nu kan upptäckas direkt under patrullering på vägarna.
– Radar är ett kraftfullt och efterlängtat verktyg för polisen att mäta hastigheten hos fordon. Nu kommer vi kunna göra våra vägar ännu säkrare för alla människor som rör sig där. Vi vet att hastighetsefterlevnad är en av de avgörande faktorerna för att vi ska nå Nollvisionen. Den andra är förstås att alla är nyktra bakom ratten, säger Ursula Edström på Polismyndigheten, på deras hemsida.

Så fungerar polisens nya radar
Det nya radarsystemet arbetar snabbt och kontinuerligt. Enligt Polismyndigheten gör systemet hela 18 mätningar per sekund och kan följa alla fordon som befinner sig i radernas upptagningsområde framför bilen.
Den informationen används sedan som bevis vid en eventuell hastighetsöverträdelse.
– Systemet genomför alltid ett självtest, både vid uppstart och med jämna mellanrum under drift för att kontrollera att alla delar i systemet fungerar som de ska, fortsätter Ursula Edström.

Är det samma sak som fartkameror?
Trots den nya tekniken fungerar processen ungefär som tidigare för den som blir tagen för fortkörning. Det handlar alltså inte om automatiska böter, som vid fartkamerorna. Utan polisen gör fortfarande en egen bedömning och stoppar föraren direkt på plats.
– Polisen väljer själv, precis som förut, vem han eller hon rapporterar. Föraren kommer alltså även fortsättningsvis att bli stannad fysiskt på vägen och få situationen förklarad för sig, säger hon.

Därför införs tekniken
Bakgrunden till satsningen är trafiksäkerheten. Enligt Trafikverket omkom 213 personer i vägtrafikolyckor under 2024, vilket ligger över den nivå som krävs för att Sverige ska följa utvecklingen mot etappmålet för 2030.
Samma år beräknades dessutom nästan 4 600 personer bli allvarligt skadade i trafiken. Hastigheten pekas ut som en avgörande faktor. Trafikverket uppger att överhastigheter kostar omkring 50 liv per år.
Om medelhastigheten i trafiken sänks med bara 1 kilometer per timme kan cirka 15 liv räddas varje år. Den nya radarn är därför en del i arbetet med Nollvisionen – målet att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken.
Fakta: Polisens nya radarsystem
- Polisen började använda tekniken 5 mars 2026.
- Radarn kan mäta hastighet när polisbilen står stilla eller kör.
- Den kan mäta fordon framför polisbilen och i mötande körfält.
- Systemet gör 18 mätningar per sekund.
- Föraren stoppas fortfarande av polis – inga automatiska böter.
- På sikt ska alla polisens fordon kunna mäta hastighet med radar.
Källa: Polismyndigheten

Så kan bilförare påverkas av polisernas nya radar
För bilister innebär förändringen framför allt att hastighetskontrollerna blir mer rörliga. Då mätning kan ske både när polisbilen står stilla och när den kör blir kontrollerna svårare att förutse.
En vanlig polisbil i trafiken kan alltså samtidigt fungera som hastighetsmätare. Det betyder att förare inte längre bara behöver vara uppmärksamma på fartkameror eller synliga kontroller vid vägkanten.
Konsekvenserna för fortkörning förändras däremot inte i grunden. Polisen kan utfärda ordningsbot – normalt upp till 4 000 kronor enligt Åklagarmyndigheten. Vid allvarligare hastighetsöverträdelser kan polisen också omhänderta körkortet direkt på plats, enligt Transportstyrelsen.





