Nyheter24
Annons

Trump utesluter inte marktrupp – varnar för stor våg

Publicerad: 2 mars 2026, kl. 01:10
Uppdaterad: 2 mars 2026, kl. 13:41
Sammanställning av rapporterade attacker i Mellanöstern mellan den 28 februari och den 1 mars (ytterligare attacker kan ha förekommit). Foto: Anders Humlebo/TT
Läs mer från Nyheter24 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfrittPrenumerera

Kraftiga explosioner rapporteras från centrala Teheran, där flerfamiljshus skakar efter vad Israel beskriver som nya, breda flyganfall mot ”hjärtat av” den iranska huvudstaden.

Explosioner ska ha under eftermiddagen också ha hörts från ett område i Isfahan i Iran där en kärnenergianläggning och flygbas finns, rapporterar Reuters med hänvisning till iranska medier.

Hjälporganisationen Röda halvmånen i Iran uppgav på måndagsmorgonen att minst 555 personer har dödats där sedan i lördags, då Israel och USA gick till attack.

Men USA:s president Donald Trump varnar för att fler och mycket kraftigare anfall är att vänta.

— Vi har inte ens börjat slå till mot dem med styrka än. Den stora vågen har inte kommit. Den kommer snart, säger han till CNN och påstår att USA "bankar skiten ur" Iran.

Utesluter inte marktrupper

Trump säger också till New York Post att han inte helt utesluter att skicka amerikansk marktrupp till Iran.

Annons

— Som varje president säger: "det blir inga marksoldater". Jag säger det inte. Jag säger "förmodligen behöver vi dem inte", säger Trump till tidningen.

En man med en iransk flagga framför ett sjukhus i Teheran som skadades i ett större anfall på söndagen. Bilden togs på måndagen.
En man med en iransk flagga framför ett sjukhus i Teheran som skadades i ett större anfall på söndagen. Bilden togs på måndagen.

Trump påstod i helgen att Iran ”vill prata, och jag har gått med på att prata”. Men Ali Larijani, maktfigur i Irans säkerhetsråd, understryker att det inte kommer att ske några förhandlingar.

”Iran, till skillnad från USA, har förberett sig för ett långt krig”, skriver han på X.

Tänker inte förhandla

Den kvarvarande iranska regimen har svurit att slå tillbaka med en större kraft än någon gång tidigare. En stor del av landets ledarskap har dock dödats i attackerna liksom den högste ledaren, ayatolla Ali Khamenei och dennes hustru.

Annons

— Det står klart att ayatollans död inte innebär att Iran slutar anfalla. Tvärtom blir de mer vårdslösa och hänsynslösa. Det är situationen i dag, konstaterar premiärminister Keir Starmer i det brittiska parlamentet.

Irans motanfall har riktats mot amerikanska mål och baser i regionen, men robotar och drönare har slagit ned på fler håll: i en oljetanker i Omanbukten, i ett kraftverk i Qatar, på en brittisk flygbas på Cypern och mot en flygbas och ett oljeraffinaderi i Saudiarabien. Saudiarabien höjer nu sin militära beredskap.

Minst fyra amerikanska soldater, placerade i Kuwait, har dödats hittills i Irans motangrepp.

Rök stiger efter två attacker mot Irans huvudstad Teheran på måndagen.
Rök stiger efter två attacker mot Irans huvudstad Teheran på måndagen.

Bakgrund: Så startade Irankriget

Den 28 februari anföll USA och Israel Iran, utan stöd i FN:s säkerhetsråd. Angreppet beskrivs som en förebyggande attack för att hindra att landet utvecklar kärnvapen. Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei och flera andra ledare dödades i bombningarna.

Ett år tidigare, i mars 2025, hade USA:s president Donald Trump skickat ett brev till ayatollan för att inleda nya förhandlingar om Irans misstänkta kärnvapenprogram. Fem möten hölls men gav inte resultat.

Den 22 juni gick USA in i kriget mellan Israel och Iran och bombade tre kärnenergianläggningar i Iran.

I september återinfördes tidigare FN-sanktioner mot Iran. Ekonomin förvärrades och inför årsskiftet bröt folkliga protester ut. Trump sade sig vara beredd att ingripa på demonstranternas sida när de dödades i tusental – men det skedde inte.

I början av 2026 samlades USA:s militära styrkor i Irans närområde. Nya förhandlingar inleddes den 3 februari, utan resultat.

Kommentarer

Annons
Annons
Annons