På lördagen gav sig Huthirörelsen i Jemen in i kriget genom att avfyra en robot mot Israel. Den nya fronten kommer att påverka Israel mest då landet sannolikt kommer att motta de flesta av attackerna, bedömer Peter Haldén, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.
— Det blir ännu mer att hålla reda på för dem. Vi har ju redan sett att Israels robotsköldar, det här trelagersystemet, fungerar ganska bra men inte felfritt, säger han.
Kritiskt sund
Trots hårda attacker från både Israel och USA de senaste åren har huthierna alltjämt en vapenarsenal som utgör ett hot mot regionen, enligt Peter Haldén.
Under Gazakriget riktade rörelsen in sig mot fartyg i Röda havet. Nu finns risk att man stänger det kritiska sundet Bab el-Mandeb, som förbinder Röda havet med flera viktiga sjöfartsleder. För den redan pressade oljehandeln innebär hotet risker för nya störningar.
— Det förstärker bilden av att det här är en situation som eskalerar och som man inte har tagit höjd för i Washington, säger Peter Haldén.
Hinder för Trump
Hutiernas intåg skapar även nya hinder för USA:s president Donald Trump att nå en lösning på konflikten, konstaterar Jan Hallenberg, professor emeritus i statsvetenskap vid Försvarshögskolan. Inte minst om det ekonomiska läget förvärras.
— De ekonomiska skadorna är orsakade av att USA och Israel har attackerat Iran. Slutligen faller det tillbaka på presidenten att hantera den här situationen, och det blir mycket svårare om de ekonomiska och politiska kostnaderna blir högre, säger han.
Jan Hallenberg tror alltjämt att Trump söker en snabb utväg ur kriget, det trots uppgifter om att fler amerikanska soldater är på väg att skickas till Mellanöstern.
— Problemet är bara att han inte har någon plan. Nu improviserar han ju, för någon plan b finns inte, säger han.
