Fler äldre i Sverige får hjälp senare i livet.
Det visar Socialstyrelsens nya lägesrapport, där både hemtjänst och platser på särskilt boende har minskat tydligt bland personer över 80 år under det senaste decenniet.
För den som är äldre själv, eller har en äldre anhörig, kan det betyda att hjälpen kommer senare än förr.
Hjälpen kommer senare i livet
Enligt Socialstyrelsen har andelen personer som är 80 år eller äldre och har hemtjänst minskat från drygt 20 procent år 2015 till omkring 16 procent år 2025. Under samma period har andelen som bor på särskilt boende minskat från knappt 13 procent till omkring 9 procent.
Socialstyrelsen beskriver utvecklingen som att äldre får omsorg allt senare i livet.
– Äldre får stöd från äldreomsorgen sent i livet. Många är friskare längre jämfört med tidigare generationer, vilket innebär att behoven uppstår senare, men när de väl uppstår är de ofta mer omfattande, säger Michaela Prochazka, samordnare för äldrefrågor på Socialstyrelsen i ett pressmeddelande.
Fler bor kvar hemma längre
Rapporten visar också att det har blivit vanligare att äldre har hemtjänst innan de flyttar till särskilt boende.
År 2015 hade 70 procent hemtjänst före flytten. År 2025 var den andelen knappt 80 procent.
Det tyder på att fler bor kvar hemma längre, även när hjälpbehovet växer. För många kan det vara positivt att få bo kvar i sin vanliga miljö, men det ställer också högre krav på hemtjänsten när vård- och omsorgsbehoven blir mer avancerade.
Tryggheten påverkas när många olika kommer hem
Socialstyrelsen lyfter särskilt fram hur viktigt det är för äldre att få möta samma personal i vardagen. När behoven är stora blir kontinuitet extra viktig, både för tryggheten och för kvaliteten.
– För många äldre är det viktigt att få möta samma personal i vardagen. När det blir för många olika personer kan det få konsekvenser för trygghet, kvalitet och även patientsäkerhet, säger Michaela Prochazka.
För anhöriga kan det här skapa oro. Det handlar inte bara om att hjälpen ska komma, utan också om vem som kommer hem och om personen känner till den äldres behov och hälsa.
Särskilt boende för dem med störst behov
Socialstyrelsen visar också att medianåldern vid inflyttning till särskilt boende nu är drygt 86 år. Kvinnor flyttar i genomsnitt in senare än män, och kvinnor bor också kvar längre i boendet. Personer med demenssjukdom flyttar dessutom in tidigare och bor längre än personer utan demenssjukdom.
Väntetiden från beslut till erbjuden plats var i genomsnitt två månader under 2025.
Äldreomsorgen väntas få ännu större press
Samtidigt blir antalet mycket gamla personer fler i Sverige. Det gör att äldreomsorgen väntas få ännu större press framöver.
– Fler kommer att leva längre, men många lever också länge med sjukdomar eller funktionsnedsättningar som kräver omfattande stöd och hjälp. Det innebär att äldreomsorgen behöver rustas för ett växande och mer komplext behov framöver, säger Björn Eriksson, Socialstyrelsens generaldirektör i ett pressmeddelande.
För den som själv börjar bli äldre – eller har en närstående som gör det – kan utvecklingen innebära att det blir ännu viktigare att vara ute i god tid.
När fler får hjälp senare i livet riskerar också mer ansvar att hamna på anhöriga innan kommunen sätter in något större stöd.
