En ny lag kan snart förändra säkerhetsarbetet på svenska stationer, terminaler och i kollektivtrafiken.
Regeringen har nu skickat ett förslag om så kallat kollektivtrafikskydd till Lagrådet – och om lagen går igenom kan den börja gälla redan den 1 januari 2027.
Lagen riktar sig inte direkt mot dig som resenär. Men den kan ändå märkas i vardagen genom tydligare säkerhetsarbete vid vissa stationer, terminaler och knutpunkter.
Vad innebär den nya lagen om kollektivtrafik i Sverige?
Regeringens förslag handlar om att kollektivtrafiken ska skyddas bättre mot allvarliga olagliga handlingar.
Det kan gälla kollektivtrafik på väg, järnväg, vatten, spårväg och tunnelbana. Syftet är att skapa ett mer enhetligt och systematiskt säkerhetsarbete i hela landet.
I praktiken handlar det om att vissa aktörer ska bli skyldiga att jobba mer förebyggande. De ska bland annat analysera risker, ta fram skyddsplaner, samarbeta med andra aktörer, öva, utbilda personal och sprida information.
– Alla som reser med kollektivtrafik ska kunna känna sig trygga, och ansvaret för att se till att det faktiskt är så delas mellan flera olika aktörer. Med den föreslagna lagen vill regeringen stärka dagens lagstiftning om kollektivtrafikskydd, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson i regeringens pressmeddelande
Kommer alla stationer påverkas?
Nej, inte enligt förslaget.
Lagen ska framför allt gälla vid vissa utvalda bytespunkter. Det kan till exempel vara stationer, terminaler eller andra viktiga knutpunkter där många människor rör sig.
Det är den myndighet som regeringen bestämmer som ska avgöra vilka bytespunkter och transportörer som omfattas. En plats ska bara pekas ut om det finns ett behov – och om annan lagstiftning inte redan ger ett tillräckligt skydd.
Så kan du påverkas som resenär
För dig som åker buss, tåg, tunnelbana, spårvagn eller färja handlar förslaget främst om trygghet.
Du kan till exempel märka av:
- mer synligt säkerhetsarbete vid vissa stationer
- tydligare rutiner vid större knutpunkter
- mer övad och utbildad personal
- bättre samarbete mellan trafikbolag, stationsägare och myndigheter
- fler åtgärder bakom kulisserna för att förebygga allvarliga händelser
Men lagen innebär inte automatiskt att alla resenärer ska kontrolleras mer.
I lagrådsremissen skriver regeringen att förslaget är inriktat på proaktivt skyddsarbete – inte på nya generella befogenheter för exempelvis id-kontroller eller kontroll av egendom utan brottsmisstanke.
Vem får ansvaret?
Kraven ska riktas mot dem som ansvarar för de utsedda bytespunkterna och mot aktörer som bedriver verksamhet där.
Det kan handla om innehavare av stationer eller terminaler, trafikföretag och andra verksamheter vid platsen. Även vissa transportörer kan pekas ut som skyddspliktiga.
De som omfattas ska bland annat göra risk- och sårbarhetsanalyser och ta fram skyddsplaner. Planerna ska också hållas uppdaterade så att de motsvarar aktuella behov.
Kan det bli dyrare att resa?
Det framgår inte att lagen direkt ska höja biljettpriserna.
Däremot bedömer regeringen att förslaget kan leda till vissa kostnader för berörda myndigheter och verksamhetsutövare. Flera remissinstanser har också varnat för att förslaget kan bli kostnadsdrivande för aktörer som omfattas av reglerna.
Om sådana kostnader i slutändan påverkar biljettpriser eller regionernas ekonomi återstår att se.
Blir det böter om reglerna inte följs?
Regeringen vill inte införa sanktionsavgifter i den nya lagen.
Däremot ska tillsynsmyndigheten kunna besluta om förelägganden, alltså krav på att brister åtgärdas. Sådana beslut ska kunna förenas med vite.
Det betyder att aktörer som omfattas av lagen kan tvingas rätta sig om de inte uppfyller kraven.
När börjar lagen gälla?
Den nya lagen och följdändringar i offentlighets- och sekretesslagen föreslås börja gälla den 1 januari 2027.
Men den är inte beslutad än. Förslaget har skickats till Lagrådet, som granskar lagförslag innan regeringen går vidare med en proposition till riksdagen.
Det här föreslås – i korthet
Om lagen går igenom kan detta hända:
- En ny lag om kollektivtrafikskydd införs.
- Vissa stationer, terminaler och knutpunkter pekas ut.
- Berörda aktörer måste jobba mer systematiskt med säkerhet.
- Risk- och sårbarhetsanalyser ska tas fram.
- Skyddsplaner ska upprättas och uppdateras.
- Personal kan behöva utbildas och övas.
- Lagen kan börja gälla den 1 januari 2027.
För resenärer är tanken enkel: kollektivtrafiken ska bli tryggare – utan att hela systemet görs mindre öppet och tillgängligt.
Källa: Regeringen.
