Missförstånd i vården kan få allvarliga följder.
Nu berättar Region Västerbotten att bristande språk kan leda till allt från fel medicinering till att viktig information missas i akuta situationer.
Den 1 juli 2026 börjar ett nytt språkkrav i äldreomsorgen att gälla. Det innebär att den som bedriver äldreomsorg ska arbeta för att personalen har de kunskaper i svenska som behövs för jobbet, enligt regeringen.
– Äldre måste kunna förstå och göra sig förstådda. Ett språkkrav i äldreomsorgen är därför mycket efterlängtat. Det gör vi för att stärka kvaliteten och patientsäkerheten, öka tryggheten och stärka äldres delaktighet, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje i regeringens pressmeddelande.
Men vad betyder det egentligen i praktiken – och vad kan hända om kommunikationen inte fungerar?
Nyheter24 har ställt frågor till både Region Västerbotten och Famna, riksorganisationen för idéburen välfärd.
Därför kan språkbrister bli farliga i vården
Anna Sjödin, tillförordnad HR-direktör i Region Västerbotten, säger att språk är en viktig del av patientsäkerheten.
– Allt vi gör inom hälso- och sjukvården har patienten i centrum vilket kräver att medarbetare kan språk för att säkerställa en god vård och omvårdnad, säger hon till Nyheter24.
Hon pekar på flera risker som kan uppstå om personal, patienter och anhöriga inte förstår varandra.
Enligt Sjödin kan konsekvenserna bli mycket konkreta.
– Att inte förstå skrivet material kan leda till feldoserad medicin. Patienten kan få fel kost, hjälpmedel används inte på rätt sätt, information som krävs för att hantera en akut situation kan missuppfattas och patienten far illa. Det blir patientosäkert och det kan bli felbehandlingar.
Famna: Handlar om mer än bara språk
Även Emma Henriksson, generalsekreterare på Famna, betonar att fungerande kommunikation är avgörande i vården och omsorgen.
– När du är patient, omsorgsbehövande eller anhörig är det viktigt att kommunikationen fungerar både mellan dig och personalen men även mellan personalen för att dina behov ska förstås och kunna mötas på rätt sätt, säger hon till Nyheter24.
Hon menar att språkkunskaper är viktiga för att undvika misstag, men lyfter också att vård och omsorg handlar om mer än bara ord.
– Det handlar om mer än språkkunskaper, men de är såklart viktiga för att undvika misstag och risker som bygger på språkförbristningar, säger Emma Henriksson.
Så kan språkkravet påverka personalen
Socialstyrelsen skriver att språkkravet inte betyder att alla medarbetare automatiskt måste ha en viss språknivå från start. Däremot ska arbetsgivare arbeta systematiskt med att stärka språket hos personalen där det behövs.
För den som redan jobbar i vården eller omsorgen kan det alltså handla om mer stöd och utbildning.
Anna Sjödin säger att Region Västerbotten kan sätta in resurser om det finns personal som behöver språkstöd.
– Språksvaghet kan upptäckas till exempel vid avvikelseutredning och då kan till exempel instruktioner behöva skrivas om. Regionen har skrivrekommendationer, Klarspråk, för att undvika misstag och missförstånd i skrivet material, säger hon.
Emma Henriksson är inne på samma spår. Hon säger att språkkrav i bästa fall kan ge bättre förutsättningar för språkutveckling.
– I bästa fall innebär det än bättre förutsättningar för att få stöd i sin språkutveckling. För att det ska vara möjligt under de villkor och förutsättningar idéburna vård- och omsorgsgivare verkar behöver de i sin tur få stöd för att det praktiskt ska vara möjligt, säger hon.
Kan språkkraven förvärra personalbristen?
En vanlig oro är att hårdare språkkrav ska göra det svårare att bemanna vården och omsorgen.
Region Västerbotten bedömer inte att det ska bli ett problem där.
– Vi har redan krav som ställs vid anställningar så det bör inte hända, säger Anna Sjödin.
Emma Henriksson ser däremot att det kan innebära utmaningar.
– Visst kan det innebära utmaningar men de måste vi hitta vägar att överbrygga för att vi ska kunna ha en väl fungerande och trygg vård och omsorg, säger hon.
”Kraven måste följas av stöd”
Enligt Socialstyrelsen innebär det nya språkkravet att arbetsgivare ska arbeta fortlöpande med språkutveckling. Det kan till exempel handla om rutiner, kartläggning av språkkunskaper och stöd till medarbetare som behöver utveckla sin svenska.
Men Emma Henriksson menar att kraven inte får hamna ensamma hos arbetsgivarna och personalen.
– När kraven stramas åt behöver förutsättningarna följa med. Utmaningarna från de idéburna aktörernas perspektiv är inte brist på vilja eller engagemang och verksamheterna har jobbat med frågorna länge, säger hon.
Hon säger att problemet snarare kan uppstå när stödet inte når hela vägen ut.
– Vad som försvårat har varit när stödet som kommer från statligt håll inte följer med hela vägen ut till de enskilda arbetsgivarna, säger hon.
Det kan enligt Henriksson handla om allt från kostnader till praktiska hinder.
– Allt ifrån ersättning för de direkta kostnader som uppstår till praktiska omständigheter som möjligheter till språkträning lokalt och väntetider för besked om antagning till språkkurser kan fel utformat innebära stora hinder för de enskilda medarbetarna och för arbetsgivarna, säger hon.
Språkkravet i äldreomsorgen
- Föreslås börja gälla 1 juli 2026.
- Gäller både kommunal och privat äldreomsorg.
- Personal ska ha tillräckliga kunskaper i svenska för jobbet.
- Syftet är att minska missförstånd med äldre, anhöriga och kollegor.
- Regeringen pekar på språknivå B2 som riktmärke.
- Kravet gäller personal som utför insatser för äldre.
Källa: Regeringen.
