Experten: "Att våga stå i en så blottad pose är imponerande"
Kroppsspråkssexperten Henrik Fexeus är imponerad, men ser också att Busch Thors tal är en kopia av förra årets.
Ikväll höll Ebba Busch Thor (KD) sitt andra tal i Almedalen som partiledare. Och rent kroppsspråksmässigt var dagens tal en närmast identisk kopia av förra årets.
Ebba är en av de talare som vågar ställa sig på scen utan att hålla i sitt podie som en snuttefilt. Det är bra. Det skulle kunna frigöra henne att röra sig obegränsat över scenen, men det är en chans som hon tyvärr inte tar.
I år accentuerades det dessutom av KD:s val att rotera scenen 90 grader, så att den gick likt en catwalk ut mot publiken. Ett smart sätt att få talaren närmare sin publik, men hennes rörelseutrymme blev desto mer begränsat.
Det stora problemet är dock den grundposition som Ebba Busch Thor använder sig av. Hon gillar att hålla händerna knäppta framför kroppen. Ibland släpper hon händerna för att gestikulera, gester som i sig inte är så märkvärdiga men åtminstone konsekventa. Sedan återvänder de dock alltid till att vara knäppta framför kroppen.
Skulle någon fråga Ebba Busch Thor om varför, skulle hon kanske säga att det är bekvämt. Men forskning inom förhandlingsteknik har visat att denna gest används av personer som upplever frustration och är defensiva. Den används när någon håller tillbaka negativa åsikter och är i behov av att skydda sig. Vilket är signaler vi plockar upp.
Det dröjer 25 minuter innan Ebba Bush Thor vågar släppa taget. Under talets sista minuter är armbågarna inte längre låsta vid höften, hon blir expressiv och vågar till och med vila med armarna hängandes utmed sidorna och handflatorna utåt, vilket är den mest öppna gest vi kan utföra. Och att visa sig öppen och sårbar på det sättet, det är paradoxalt nog att visa sig stark. Det krävs styrka och mod för att visa sig svag.
Att våga stå i en så ”blottad” pose medan man dessutom tar emot en rungande applåd, som Ebba gör, det är imponerande. Då litar vi på henne. Därför är det så synd när händerna, snudd på automatiskt, sedan knäpps framför kroppen igen.
Mycket mer än så går inte att säga, eftersom Ebba Busch Thor är en väldigt stilla talare rent kroppsligt. Men därför är det också otur att den gest hon använder mest är en gest av frustration och motstånd. Till nästa år behöver hon bokstavligt talat släppa garden och lita mer på sig själv som talare. För den öppna, inbjudande Ebba som vi stundtals fick se är betydligt mer trovärdig än den frustrerat reserverade.
