En ukrainsk soldat avfyrar en granatkastare i Bachmut. Bild från i november.
En ukrainsk soldat avfyrar en granatkastare i Bachmut. Bild från i november. - Foto: TT

Englund: Ukraina ny måttstock för lidande

Lerindränkta soldater i vattenfyllda skyttegravar.Bilderna från striderna i Ukraina för tankarna till första världskriget – och är en påminnelse om att dagens krig är minst lika fasansfullt som tidigare konflikter, enligt historikern och akademiledamoten Peter Englund.Jag tror att det här kriget kommer att omdefiniera våra referensramar, säger han.


Trädstammar som knäckts i en aldrig tystnande artilleribeskjutning. Översvämmade skyttegravar, där utmattade soldater försöker få en stunds vila. Och överallt lera. Mängder av lera.

Bilderna från striderna i staden Bachmut i östra Ukraina för tankarna till första världskrigets fasor, snarare än till modern krigföring – och är en påminnelse om att dagens krig är minst lika fasansfullt som tidigare konflikter i historien, enligt Peter Englund, historiker, författare och ledamot av Svenska Akademien.

— Det verkar som att många reagerar väldigt starkt på bilder som på något vis påminner om det som har varit. Det är samma sak med bilderna från Luhansk, där hängda människor med huvor över ansiktet har skyltar över bröstet, där det står "förrädare". De bilderna förpassar oss tillbaka till andra världskriget, vilket skakar oss, då de visar hur gräsligt det som pågår just nu är, säger han och fortsätter:

— Det är samma situation nu som för 80 eller 100 år sedan. Det är precis lika gräsligt.

Viktig militär knutpunkt

De våldsamma striderna kring Bachmut har pågått i över fyra månader. Under den tiden beräknas tusentals soldater ha stupat eller sårats – utan att någon sida gjort några märkbara framsteg.

En äldre kvinna hämtar en dunk vatten i Bachmut. Området hade före kriget 70 000 invånare, men är nu en spökstad. Bild från i november.

Staden, som före kriget hade en befolkning på 70 000, har bit för bit förstörts av den ryska beskjutningen och är i dag en spökstad.

Enligt militärexperten Jörgen Elfving är Bachmuts strategiska läge en viktig anledning till de hårda striderna.

— Tar ryssarna staden har de större handlingsfrihet att välja fortsatt anfallsriktning, men under de minst fyra månader som striderna pågått har man egentligen inte haft några framgångar. Det kan indikera att man tillmäter den här staden en relativt stor betydelse – men det kan också vara så att det går prestige i det hela, säger han och fortsätter:

— Har man hållit på så här länge så ger man sig inte förrän man har tagit Bachmut.

"Inte slut om några månader"

Redan i sin debutbok "Poltava" skildrade Peter Englund krigets fasor i form av det katastrofala slaget i orten med samma namn i nuvarande Ukraina 1709. Där dog tusentals människor under den strid som kommit att symbolisera början på slutet på svensk stormaktstid.

Författaren, historikern och akademiledamoten Peter Englund. Arkivbild.

Nu lägger historikern och författaren i stället upp klipp på lerfyllda skyttegravar och döda soldater från dagens Ukraina på sitt Instagramkonto.

I januari hoppas han själv kunna resa till den nordöstra delen av landet för att rapportera. Att kriget i Ukraina kommer att bli långvarigt är Peter Englund säker på.

— Mycket är svårt att veta – men det är helt uppenbart att det här inte kommer att ta slut inom några månader. Och ju längre kriget pågår desto fler offer och desto större mänskligt lidande kommer det att bli. Det kan vi tyvärr utgå ifrån, säger han.

"Ny måttstock"

Det är inte heller första gångerna som bilderna från Ukraina på skyttegravar och soldater, täckta av lera, leder till kopplingar med tidigare krig i historien, påpekar Jörgen Elfving.

Ukrainska soldater i postering utanför Kiev. Bilden togs i slutet av mars.

— Från 2015 och fram till 2022, när det ryska angreppet skedde, var man nedgrävda längs en stor del av den här kontaktlinjen. Då handlade det om i princip samma bilder – och även då drog man paralleller till första världskriget, säger han.

Enligt Peter Englund kan dagens krig i Ukraina komma att omdefiniera våra referensramar.

— Fram till i dag har det väldigt mycket varit det som skedde i andra världskriget som har definierat våra referensramar, men jag tror att det här mycket väl kan leda till ett skifte, säger han och fortsätter:

— Det kommer att bli den nya måttstocken för att mäta det lidande som ett krig leder till.

TT
/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!