Så många mandat har de fem folkrikaste länderna i EU av de totalt 705 mandaten i EU-parlamentet.
Så många mandat har de fem folkrikaste länderna i EU av de totalt 705 mandaten i EU-parlamentet. - Foto: Anders Humlebo/TT

Hopp eller kris – läget i EU:s bjässar

Svensk politik i all ära. Vad som verkligen avgör nästa års EU-val är vad som sker med regeringsgnisslet i Tyskland och protesterna mot Frankrikes president. EU:s fem största länder står tillsammans för mer än hälften av platserna i EU-parlamentet.


Fakta: Partigrupperna i EU

De politiska partierna i EU-parlamentet är formerade i sju partigrupper samt en avdelning med grupplösa. Så här ser styrkeförhållandet ut just nu:

Konservativt kristdemokratiska EPP: 177 ledamöter (inklusive 4 från M och 2 från KD). Största parti: tyska CDU (23).

Socialdemokratiska S&D: 143 ledamöter (inklusive 5 från S). Största parti: spanska PSOE (20).

Liberala RE: 101 ledamöter (inklusive 2 från C och 1 från L). Största parti: franska Renässans/LREM (13).

De gröna/EFA: 72 ledamöter (inklusive 3 från MP). Största parti: tyska De gröna (21).

EU-skeptiskt konservativa ECR: 66 ledamöter (inklusive 2 från SD och en partilös svensk). Största parti: polska Lag och rättvisa (24).

Högernationalistiska ID: 62 ledamöter (utan svenskar). Största parti: italienska Lega (25).

Vänstern (GUE/NGL): 37 ledamöter (inklusive 1 från V). Största partier: tyska Vänstern, franska LFI, grekiska Syriza (alla 5 vardera).

Grupplösa: 47 ledamöter (utan svenskar). Största parti: ungerska Fidesz (12).

Källa: EU-parlamentet

De 705 platserna i EU-parlamentet fördelas enligt hur stor befolkning varje medlemsland har. För att jämna ut olikheterna har dock de största länderna färre platser än vad de egentligen borde ha, medan de minsta har ett minimiantal på åtminstone sex ledamöter.

De fem största dominerar ändå stort. Så här är läget i dem just nu inför valet 2024.

.

Tyskland: Svårt för Scholz

Regeringspartier brukar ha svårt i EU-val – och det skapar huvudvärk hos socialdemokratiska SPD i Tyskland som gjorde ett uselt val redan 2019 och nu riskerar att tappa ännu mer på grund av kritiken mot förbundskansler Olaf Scholz och hans gnisslande koalition.

Även De gröna går kräftgång i opinionen och har passerats av extremhögern i AFD, som till och med hotar SPD i kampen om andraplatsen bakom konservativa CDU/CSU.

.

Frankrike: Motvind för Macron

President Emmanuel Macron är hårt kritiserad på hemmaplan och det bådar illa för hans mittenrörelse Renässans (LREM). Vid det förra valet blev LREM delat största parti och därmed helt dominant i EU-parlamentets liberala partigrupp – som nu hotas av ett katastrofval.

Socialistpartiet, vänstern och de gröna hoppas i sin tur på framgång för samarbetet Nupes, om det håller ihop så länge.

Allra störst väntas ändå ytterhögern bli – för tredje valet i rad.

Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands förbundskansler Olaf Scholz har båda skäl att oroa sig inför nästa års EU-val. Arkivfoto.

.

Italien: Mycket för Meloni

Sedan valet 2019 har Giorgia Meloni lyft högernationalistiska Italiens bröder från ett småparti till landets i särklass största, med henne själv som premiärminister sedan i fjol. Det lär ge ett rejält uppsving nästa vår då partiet mycket väl kan bli allra störst i den EU-skeptiska partigruppen ECR.

Regeringskollegorna i Lega och Heja Italien väntas få det svårare, medan socialdemokratiska PD lär hålla undan från populistiska Femstjärnerörelsen i kamp om andraplatsen.

.

Spanien och Polen: Medvind för högern

Höstens två hetaste nationella parlamentsval hålls i Spanien (redan i juli) och Polen, med täta strider på båda håll.

Socialistpartiet PSOE och premiärminister Pedro Sánchez kan förlora ställningen som största parti både nationellt och i EU-valet till traditionellt konservativa PP. Dessutom går ytterhögern Vox bra i opinionen.

I Polen står ytterhögerns Lag och rättvisa mot högermittenkoalitionen KO i en kamp som lär få stor betydelse för ECR-gruppens fortsatta inflytande i EU.

TT
/
EU
/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!
Senaste nytt

Flera gripna i Tadzjikistan för Moskvadåd

Polisen i Motala rapporterar om trafikolycka

"Bilist och två cyklister i kollision.", skriver polisen på sin hemsida.

Förtroendet för regeringen ökar

1 timme sedan
Väljarnas förtroende för regeringen ökar, enligt en GP/Novusmätning. I mars svarade 35 procent att de har ganska eller mycket stort förtroende för regeringen. I januari var siffran 28 procent.

Spikas upp på kors – för att fira påsk

1 timme sedan
Filippinske Ruben Enaje har låtit sig korsfästas under årets långfredag – för 35:e gången. Inför korsfästelsen uppgav han att han planerade att ägna sina böner under traditionen till fred i Ukraina, i Gaza och det omtvistade Sydkinesiska havet.

Återupptar miljonstöd till Ibn Rushd – M rasar

1 timme sedan
Det rödgröna styret i Stockholm har beslutat att betala ut fyra miljoner till det kritiserade studieförbundet Ibn Rushd. Folkbildningsrådet ser inga hinder att stötta organisationen. Men Moderaterna i staden rasar.

45 omkom i bussolycka – ett barn hittat vid liv

1 timme sedan
Minst 45 människor har omkommit i en bussolycka i Sydafrika. Bussen körde av en bro på ett bergspass under torsdagen, störtade 50 meter ned i en ravin och fattade sedan eld.