Expert: "Jenin fäste för militanta grupper"
Israels militära operation i Jenin på den ockuperade Västbanken är den största på över 20 år. Israelkännaren Isabell Schierenbeck förklarar varför militärräden sker just nu.
Det israeliska parlamentet, knesset, består av en kammare med 120 ledamöter som utses i val vart fjärde år. Men premiärministern kan när som helst utlysa nyval, något som inträffar ofta. Landet har gått till val fem gånger på mindre än fyra år.
Israel styrs oftast av koalitionsregeringar. Eftersom spärren till parlamentet länge låg på 2 procent (vilket 2014 höjdes till 3,25 procent) är det vanligt med allianser av småpartier som vill ta sig in i knesset.
I det senaste valet, i november 2022, nådde 73-årige Benjamin Netanyahus högerparti Likud majoritet tillsammans med stödpartier. Sedan dess har Likud ingått koalitionsavtal med flera partier på den absoluta högerkanten av den politiska skalan. Regeringen består av en sammansättning av ultraortodoxa partier, Netanyahus parti Likud och en ultranationalistisk religiös fraktion ledd av Itamar Ben-Gvir.
2 000 israeliska soldater har gått in i Jenin, en stad i norra delen av Västbanken, med syfte att "stoppa terrorister som vill förgöra Israel", enligt Israels premiärminister Benjamin Netanyahu. De senaste dygnet har varit våldsamt, minst tio palestinier har dödats och ett hundratal skadats, enligt palestinska myndigheter.
Varför sker operationen just nu?
— Netanyahu befinner sig i ett trängt läge. Han pressas av både sin egen justitieminister Yariv Levin och de högerextrema partier som ingår i hans koalitionsregering att driva igenom ett hårt kritiserat reformpaket (som bland annat innebär att parlamentet får mer makt att upphäva domar från landets högsta domstol). Samtidigt pågår omfattande protester mot reformförslaget och Netanyahu ser sina opinionssiffror dala. Extrempartierna i regeringen har länge velat genomföra en större militäroperation på Västbanken, säger Isabell Schierenbeck, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
— Men det handlar också om att militanta grupper i Jenin kopplade till terrororganisationer som Hamas och Islamiska jihad har ökat sin aktivitet under senare år.
Varför genomförs militärräden i just Jenin?
— Staden har under de senaste tjugo åren blivit ett fäste för många militanta motståndsgrupper som etablerat sig i framförallt det stora flyktinglägret. Palestinska myndigheten har förlorat kontrollen över stora delar av Jenin. Överhuvudtaget har det palestinska ledarskapet ingen legitimitet på Västbanken idag, folk är extremt uppgivna. Då flyttar sådana här militanta rörelser fram sina positioner och framställer sig som de enda som bekämpar ockupationen.
Vad kan man vänta sig för reaktioner från palestinskt håll?
— Den palestinske presidenten Mahmud Abbas har ju avbrutit alla kontakter och samarbeten med Israel och ser detta som ett krig mot folket. Men frågan är hur Hamas och Islamiska jihad reagerar, jag tror inte att de kommer gå in och starta nya raketbeskjutningar mot Israel. När det gäller den israeliska militären tror jag att de snart drar sig tillbaka. De vill uppnå specifika mål, de har förstört bombfabriker, fått tag i vapen och vill få tag på ytterligare motståndsmän.
Våldet har trappats upp det senaste året, vad beror det på?
— Dels handlar det om en ökad frustration på Västbanken för det dysfunktionella palestinska ledarskapet. Man har tappat förtroendet och ser inga andra lösningar än att de militanta grupperna bekämpar ockupationsmakten. Men eskaleringen är också kopplad till den högerextrema (israeliska) regeringen, varav flera av partierna är bosättarvänliga och driver frågor om alltifrån ökad bosättning till framtida annektering. Den nuvarande regeringen är den mest högerextrema som Israel någonsin haft.
— Dessutom har bosättarvåldet ökat på Västbanken. Vissa bosättare har ju alltid trakasserat palestinierna men det våld som de nu utsätter palestinierna för har vi aldrig sett tidigare. Det beror på att man har regeringsföreträdare som i tysthet låter det ske och till och med applåderar övergreppen. Det kan komma att på sikt leda till en större konflikt mellan det israeliska försvaret och bosättarna.
