Samtal mellan män hopp i kamp mot könsstympning
I kampen mot könsstympning i Liberia är männens engagemang viktigt för att få slut på de plågsamma initiationsriterna. Män som träffas för att tala om de skadliga effekterna är inte längre en otänkbarhet. Förut var det totalt tabu. Men nu börjar det hända saker, säger Foxter Jenemana vid hjälporganisationen Actionaid.
Liberia är ett av få länder där könsstympning ännu inte uttryckligen är förbjudet enligt lag.
Könsstympningen utförs utan bedövning och med verktyg som inte är desinficerande. Ofta används smutsiga redskap som knivar, glasskärvor eller rakblad.
Förutom att kvinnor får skador för livet krävs även dödsoffer. Ett fall som blev mycket uppmärksammat inträffade 2017 då 16-åriga Zaye Doe avled av de skador hon åsamkats i samband med könsstympningen.
2021 kidnappades en 15-årig flicka och utsattes för könsstympning i strid med familjens vilja. Det tog över en månad innan flickan kunde spåras och återförenas med sin familj. Mamman var tvungen att betala en lösensumma för att få tillbaka sin dotter. Det händer även att män kidnappas för att tvingas genomgå ritualen, som då en FN-medarbetare tillfångatogs i oktober 2021. FN lyckades få honom fri en vecka senare.
2013 hade uppskattningsvis hälften av alla flickor och kvinnor i Liberia könsstympats, att jämföra med dagens cirka 30 procent.
Efter USA är Sverige det land som ger mest bistånd till Liberia. För perioden 2021-2025 är biståndet sammanlagt 1,85 miljarder kronor. Sverige bedriver ett omfattande arbete på plats när det gäller sexuell och reproduktiv hälsa, där särskilt könsstympning pekas ut som ett viktigt område.
Kvinnlig könsstympning klassas som ett brott mot de mänskliga rättigheterna och utförs utan medicinskt syfte.
Källor: FN, USA:s biståndsmyndighet Usaid, Sida med flera
Varför könsstympning blivit tradition går inte att säga säkert, men sedvänjan som funnits i tusentals år anses viktig för övergången in i vuxenvärlden. Det är också ett sätt att kontrollera kvinnors sexualitet och ses ofta som en nödvändighet för att ingå äktenskap eftersom kvinnans minskade lust antas göra att hon är trogen mot sin man.
Foxter Jenemana arbetar på biståndsorganisationen Actionaid i Liberia med att informera om det skadliga bruket av kroppsskärningar vid de initiationsriter som både flickor och pojkar går igenom.
— Vi reser ut och träffar byledare och utövare på tu man hand och pratar direkt med dem. Det tror jag är det mest effektiva sättet för att budskapet ska nå fram och för att kunna påverka, säger Foxter Jenemana, som själv genomled riten som tonåring.
Tvärgående ärr
De plågsamma minnena gör sig påminda varje dag, inte minst genom de stora tvärgående ärr som löper över hans kropp, hela vägen från nacken ner till ryggslutet.
Foxter Jenemana var 18 år när han genomgick den rit som innebar att han tvingades till marken och hölls fast till händer och fötter medan han skars om och om igen i ryggen.
— Smärtan var fruktansvärd. Men man kan inte göra någonting, man förväntas genomgå ritualen utan att beklaga sig eller säga emot, säger Foxter Jenemana.
Männen omskärs i regel inte, till skillnad från de kvinnor som genomgår initiationsriterna. Jenemanas kollega, Gloria Barloun, är en av dem.
Fördes bort till floden
Hon berättar hur hon fördes bort till kanten av en flod där könsstympningen genomfördes. Eftersom Gloria Barloun kommer från en familj som inte praktiserar könsstympning var det först i vuxen ålder, efter att hon flyttat till en annan del av landet, som det upptäcktes att hon var "en syndare".
— Det var när jag skulle föda mitt barn som kvinnorna som var med vid förlossningen såg att jag inte var omskuren, säger hon.
Nere vid floden höll två kvinnor fast henne i armarna medan två andra höll i hennes ben. En femte kvinna satte sig på hennes bröst.
— Jag trodde att jag skulle dö. Jag skrek och sedan blev allting svart.
Därefter följde en månad av konstanta smärtor, med bultande sår drabbades Gloria Barloun av feber, som avlöstes av att hon skakade av köld.
Vanligt på landsbygden
Omkring 30 procent av de liberianska kvinnorna har blivit utsatta för könsstympning. Men siffrorna är osäkra eftersom mörkertalen bedöms vara stora, uppger Dwede Tarpeh, som är programhandläggare för mänsklig säkerhet vid den svenska ambassaden i Liberia.
— Vi får inte svika våra barn och att skydda utsatta flickor och pojkar är något som väger betydligt tyngre än traditioner av vilket slag det än må vara. Och kultur kan förändras, säger Dwede Tarpeh.
Riterna är framför allt vanligt på den liberianska landsbygden där de ses som ett kitt i det sociala nätverket. Efter riten går de som ska initieras i en särskild skola, som lär ut alltifrån vad som traditionellt anses känneteckna en god hustru eller make och gott moraliskt uppförande till hur man ska utföra olika typer av lantbruks- och hushållssysslor.
Nya jobb hjälper
De som utför könsstympningen får ekonomisk ersättning av barnens föräldrar. Det ekonomiska incitamentet försvårar arbetet med att få bukt med det skadliga, ibland dödliga, bruket.
Föräldrarna till de barn som "skolas in" förväntas betala avgifter och bidra med mat och andra förnödenheter under den tid som barnen och ungdomarna vistas i skolorna.
Eftersom det finns ekonomisk vinning att hämta för könsstymparna gäller det att försöka ersätta detta med andra inkomstkällor, genom att till exempel utbilda utövarna i ett yrke eller hantverk. Det kan handla om att få lära sig att tillverka tvål, sy, väva eller färga tyger. Projekt som visat sig vara effektiva för att få könsstymparna att sluta med sedvänjan.
Framsteg görs – trots allt
Varken Gloria Barloun eller Foxter Jenemana tror att den rätta vägen är att totalt utplåna initiationsriterna. I stället förespråkar de en gyllene medelväg där inslagen av de traditionella danserna, kunskapsöverföringen och gemenskapen lever vidare – men utan kroppsstympning.
Och framsteg görs trots allt. Ett exempel är den sammankomst som ägde rum i Montserrado county i centrala Liberia den 6 februari i år och där utövare symboliskt lade ner knivar, rakblad och andra skärverktyg för att markera att man slutat praktisera könsstympningarna.
I takt med att samhället förändras sprids alltmer ljus över det som – på de traditionella ledarnas strikta uppmaningar – varit en väl bevarad hemlighet, påpekar Foxter Jenemana.
— Det betyder mycket att både kvinnor och män som genomgått initiationsriterna talar om vad de varit med om, för att bryta mönstren och ledarnas makt och psykologiska kontroll över människor.
