Evakueringar efter anfall i Nagorno-Karabach
Dödssiffran stiger i Nagorno-Karabach efter Azerbajdzjans militära insats, och flera hundra personer har evakuerats. Omvärlden fördömer anfallet, som uppges fortsätta i oförminskad styrka.
Nagorno-Karabach är ett bergsområde i södra Kaukasien som ligger inom Azerbajdzjans gränser, men som i praktiken är en utbrytarregion under Armeniens vingar, med i huvudsak armenisk befolkning. Området har stått i centrum för en decennier lång territoriell konflikt mellan länderna och två krig har utkämpats om området.
I augusti och september 2020 dödades tusentals stridande under sex veckor. Ryssland medlade då fram ett avtal om vapenvila, som innebar att Armenien fick avstå delar av territorier som de hade kontrollerat i årtionden, samtidigt som Ryssland satte in fredsbevarande styrkor som bemannar den fem kilometer breda Latjin-korridoren för att säkerställa fri passage mellan Armenien och Nagorno-Karabach.
Så sent som i slutet av juni blossade dödliga strider upp i den länge omstridda regionen. Parterna anklagar regelbundet varandra för att bryta den vapenvila som ska råda i regionen.
Baku och Jerevan har försökt att förhandla fram ett fredsavtal med hjälp av EU och USA, vars diplomatiska engagemang i Kaukasus har irriterat Ryssland.
Minst 25 människor har dött, varav åtminstone två är civila. Ytterligare ett 80-tal personer har skadats under Azerbajdzjans anfall mot armenier i Nagorno-Karabach, skriver AFP.
Nyhetsbyrån rapporterar om att höga smällar oavbrutet hörts i staden Stepanakert, och armeniska separatister uppgav under sen eftermiddag att strider pågår "längs hela fronten".
Enligt armeniska separatister har minst sex byar evakuerats under dagen. Ytterligare nära 500 personer, varav 185 barn, har evakuerats med hjälp av ryska fredsbevarande styrkor.
Azerbajdzjan uppger att de använder "högprecisionsvapen mot frontlinjen och djupare in" i området – som ligger inom Azerbajdzjans formella gränser, men som i praktiken fungerar som en utbrytarregion under Armeniens vingar.
Hävdar framgång
Regeringen i Baku hävdar att man intagit drygt 60 militära utposter som tillhört separatister eller armeniska styrkor.
Från armeniskt håll förnekas bestämt att landet har trupper i Nagorno-Karabach, och man slår även tillbaka uppgifter om att civilbefolkningen och civil infrastruktur "inte är måltavlor" i anfallet.
Såväl omvärlden som den regionala ledningen i Nagorno-Karabach uppmanar Azerbajdzjan till omedelbart eldupphör och att sätta sig vid förhandlingsbordet.
Azerbajdzjans presidentkansli svarar att förhandlingar bara kan inledas om "de illegala armeniska beväpnade styrkorna hissar vit flagg, överlämnar alla vapen och den illegala regimen upplöses. Annars kommer antiterror-åtgärderna att fortsätta".
— Azerbajdzjan har inlett en insats i syfte att inleda en etnisk rensning av Karabach-armenier, säger Armeniens premiärminister Nikol Pashinyan i ett tv-sänt tal.
Omvärlden fördömer
Armenien vill att de ryska fredsbevarande styrkorna i området "ovillkorligen ska stoppa den azerbajdzjanska frammarschen".
— Först och främst måste Ryssland vidta åtgärder och sedan förväntar vi oss att FN:s säkerhetsråd också gör det, säger Nikol Pashinyan.
Omvärlden har i stort fördömt anfallet och utöver att uttrycka verbal oro har Frankrike begärt att säkerhetsrådet ska ta upp konflikten i ett extrainsatt möte.
Turkiet backar attacken
Bara Turkiet, Azerbajdzjans närmast allierade, har ställt sig bakom attacken. Ankara hävdar att Baku har berättigade farhågor om säkerheten och att etniska armenier ska försöka bryta sig loss från landet.
De senaste månaderna har spänningarna ökat mellan ärkefienderna Armenien och Azerbajdzjan. Detta märks i form av militär uppbyggnad och ömsesidiga beskyllningar om brott mot den vapenvila som förhandlades fram med rysk medling efter striderna 2020, då över 6 500 människor dog.
I måndags tilläts hjälpsändningar att passera den så kallade Latjinkorridoren in i Nagorno-Karabach. Vägen, som är den enda landförbindelsen mellan utbrytarregionen och Armenien, blockeras av azerbajdzjansk militär sedan i fjol, i strid med avtalet om vapenvila.
