EU har enats om historisk asyl- och migrationspakt
EU-länderna och EU-parlamentet har enats om en gemensam asyl- och migrationspakt, uppger förhandlaren Tomas Tobé (M) i ett pressmeddelande. Uppgörelsen sker efter år av hätska förhandlingar – och en nattmangling.
I korthet innebär det att en kompromiss nåtts om migrationspolitiken mellan EU-kommissionen, EU-parlamentet och EU:s medlemsländer.
Överenskommelsen följer på åratal av gräl och oenighet om migrationspolitiken. Förslaget om en ny asyl- och migrationspakt presenterades i september 2020 av svenska Ylva Johansson, då ny inrikeskommissionär.
Då beskrev hon det som "en kompromiss, en landningsbana".
Nya grundregler
De emellanåt hårda förhandlingarna har bland annat handlat om hur stödet till länder med ett tufft migrationstryck ska se ut och hur mycket europeisk kontra nationell migrationspolitik det ska vara i unionen. Pakten syftar till att fastslå grundregler för hur asylsökande och migranter ska tas emot vid EU:s yttre gränser, med ökat fokus på att tidigare skilja på personer med skyddsskäl och sådana som sannolikt inte kommer att få stanna.
Det innebär att migranter från länder varifrån det statistiskt sett är liten chans att få asyl (som Tunisien, Turkiet och Indien) kommer att hållas i fängelseliknande asylcenter vid den yttre gränsen, skriver webbtidningen Politico. Och länder i södra Europa måste bygga sådana center.
Den innehåller också skrivningar om hur medlemsländerna ska hjälpa varandra vid krislägen.
Klart 2024
Såväl Ungern som ytterkanterna på höger- och vänstersidan i EU-parlamentet har markerat motstånd.
EU-parlamentet enades dock om sin syn på pakten i april i år, varpå EU:s medlemsländer följde efter i juni. Nu har kompromissen manglats ytterligare i vad som beskrivs som en slutlig uppgörelse.
Med onsdagens tumme upp i bagaget väntas pakten formellt bli godkänd av både EU-parlamentet och EU:s ministerråd i början av 2024.
