Uppgifter om ryskt rymdvapen väcker frågor
Ryssland har skjutit upp hemlig militär last i rymden. Men medieuppgifter om att kärnvapen ska placeras där väcker stora frågor. Det finns många "om", säger analytikern Karl Sörenson, som understryker att det ligger i ryskt intresse att västvärlden oroas.
I januari 1967 undertecknades rymdfördraget i FN, det första av totalt fem fördrag som slår fast en rad rymdrättsliga principer. Enligt dessa är det inte tillåtet att placera kärnvapen eller massförstörelsevapen i omlopp runt jorden.
I fördraget slås det fast att rymden är till för alla och att ingen stat får göra anspråk på himlakroppar, eller hindra andra att utforska dem. De får endast nyttjas i fredliga syften.
Principerna hindrar dock inte placering av konventionella vapen i jordens omloppsbana. I dag finns där flera hundra satelliter som används för militära ändamål.
Det militära hotet ligger främst i att andra länder kan förstöra ett annat lands rymdsystem och därmed satelliter som är nödvändiga för kommunikation, spårning och övervakning.
För det första skulle placeringen av ett kärnvapen i rymden bryta mot internationella rymdfördrag, påpekar Sörenson, som är analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
— Och det är en ganska offensiv sak att göra. Varför skulle man behöva kärnvapen för att slå ut satellitsystem? Det kan du göra med konventionella vapen.
Om uppgifterna stämmer så skulle det innebära att Ryssland flyttar fram sina positioner. Men än så länge är det bara anonyma källuppgifter i USA som har talat om rymdvapen, i vissa fall kärnvapen, i samband med att politiker i den amerikanska kongressen har larmat om ett potentiellt säkerhetshot.
Sköt upp i närtid
— Vad vi kan veta är att ryssarna den 9 februari sköt upp en raket med någon typ av militär materiel ombord. Det här kan handla om den och att det där kan ha funnits något som på något sätt har med kärnvapen att göra, säger Sörenson.
I fredags morse sköts en Sojuz-raket upp från en snötäckt kosmodrom i ryska Plesetsk utanför Archangelsk, omkring 80 mil norr om Moskva.
Uppskjutningen arrangerades av rymdenheten inom det ryska flygvapnet. Med raketen följde en farkost som ligger i den ryska militärens intresse, meddelade Rysslands försvarsdepartement. Farkosten sägs ha blivit placerad i omloppsbana, enligt plan.
Ryssland har genomfört ett 20-tal liknande uppskjutningar under de senaste två åren, men endast i några fall har det framgått vad raketerna har varit lastade med.
Karl Sörenson lyfter möjligheten att Ryssland har skjutit upp något kärndrivet snarare än ett kärnvapen, för att kunna bedriva elektronisk krigföring med större kraft.
Högt tonläge
Under det storskaliga Ukrainakrigets gång har ryska ledare återkommande hotat med kärnvapen i hätska ordalag och målat upp "röda linjer". I USA sitter kongresspolitiker i långdragna säkerhetsförhandlingar.
Kärnvapenretoriken kommer att trappas upp och då gäller det att inte reagera alltför alarmistiskt, bedömer Karl Sörenson. Som han ser det ligger kärnvapenspekulationer och västlig oro i ryskt intresse.
— Jag har lite svårt att se varför ryssarna själva skulle vilja skjuta upp kärnvapen i rymden, för det skulle innebära att även amerikanerna skulle göra det. Och det skapar ingen bättre säkerhet för Ryssland.
