Två år av storkrig: Paranoid Putin väntar ut väst
Kriget i Ukraina blev inte den snabba framgång som Vladimir Putin hade tänkt. Två år efter Rysslands storskaliga invasion verkar hans strategi vara att fortsätta tills väst inte längre orkar stötta Ukraina. Samtidigt är den ryske presidentens verklighetsförankring starkt ifrågasatt.
Vladimir Putin föddes den 7 oktober 1952 i dåvarande Leningrad, som i dag heter S:t Petersburg.
Putin är utbildad jurist. På 1980-talet arbetade han för KGB i Östtyskland och på 1990-talet för stadsförvaltningen i S:t Petersburg, innan han blev chef för säkerhetstjänsten FSB 1998.
Han utsågs till premiärminister den 9 augusti 1999 och blev president år 2000.
Åren 2008–2012 var han premiärminister igen under den tillfällige presidenten Dmitrij Medvedev i vad som kallades "tandemokrati" där de två kunde behålla makten sinsemellan. Putin återkom till presidentposten i maj 2012.
2020 klubbades en grundlagsändring som gjorde det möjligt för Putin att sitta kvar vid makten till år 2036.
I mitten av mars i år hålls presidentval i Ryssland. Ingen annan än Putin bedöms ha någon chans att vinna i valet, som är utformat för att han ska sitta kvar.
Vladimir Putin brukar ibland beskrivas som paranoid. I Ryssland har han skaffat sig enorm makt genom att tysta opposition och kritik.
— Resultatet är att människor slutar att säga vad de tycker och tänker. Man avlägsnar alla kritiska röster och då vet man inte längre vad någon tycker och blir misstänksam mot allt och alla, säger författaren Lena Einhorn, som i dagarna kommit ut med en bok om Vladimir Putin.
Den närmaste kretsen kan dessutom börja dra sig för för att komma med obekväma upplysningar, säger hon.
Längre än tänkt
När Ryssland för två år sedan inledde sin fullskaliga offensiv i grannlandet var planen att det skulle ta några dagar. Nu har kriget pågått betydligt längre – med stora militära och ekonomiska förluster som följd.
Nu väntar Putin enligt bedömare på att västländernas stöd till Ukraina ska sina. Stödet är avgörande för att Ukraina ska kunna hålla emot Ryssland, som Putin hävdar har sanningen, rättvisan och historien på sin sida, säger Carolina Vendil Pallin, forskningsledare för Rysslandsgruppen vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
— En del i att uppnå de strategiska målen är att man litar på att väst inte ska kunna hålla ihop, att väst ska splittras, att väst inte ska ha uthållighet och att väst inte egentligen är berett att ta de kostnader som det här stödet innebär, säger hon.
Anpassad taktik
Putin och hans styre håller håller fast vid sina ursprungliga mål med kriget, även om de två åren har tvingat presidenten till vissa förändringar. Bland annat har han blivit mer synlig än han var i början.
— Eftersom blixtöverfallet absolut inte var lyckat så har man ju tvingats anpassa sin taktik, och det har säkert varit besvärligt, säger Carolina Vendil Pallin.
Den ryske presidenten hänvisar ofta till Ukrainas och Rysslands gemensamma historia för att rättfärdiga kriget, men också det upplevda hotet från väst.
Om Ukraina vänder sig västerut blir det som ett skyltfönster mot Ryssland, och Putins eget politiska system utmanas, säger Carolina Vendil Pallin.
— Han är oerhört hotad av att detta systerfolk – som har så viktiga band till Ryssland – har valt en helt annan väg som leder bort ifrån honom. Där kommer paranoian och hotet in, han är rädd att idéerna kommer att sprida sig till ryssarna, säger Lena Einhorn.
