Sex månaders mardröm – här är krigets offer
De drömde om fred, om musikkarriärer, om att få berätta sina historier för världen. De kämpade för att få barn, blev föräldrar, tröstade sina barn under skoningslösa bombnätter. Sedan tog det slut. Långt över 30 000 människor har fått sätta livet till under sex månaders krig mellan Israel och Hamas. Här är några av dem.
Terrorstämplade Hamas anföll Israel på morgonen lördagen den 7 oktober. Omkring 1 150 personer beräknas ha fallit offer för den enorma terrorattacken, varav merparten civila, och fler än 200 personer togs som gisslan.
Israel svarade med att förklara krig. Man har belägrat Gaza, bombat området ihållande och gått in med markstyrkor i uttalat syfte att tillintetgöra Hamas.
Enligt Hamaskontrollerade myndigheter har fler än 33 000 människor dödats i israeliska anfall i Gaza sedan krigsutbrottet. Stora delar av områdets bebyggelse har jämnats med marken och hjälporganisationer larmar om svår hungersnöd.
Omkring 100 personer hålls enligt Israel fortfarande som gisslan av Hamas. Därutöver har flera ur gisslan dött under tiden i fångenskap.
Lubna Elian fick en fiol av sin pappa. Hon älskade den.
14-åringen började i musikklasser vid Edward Said-konservatoriet i Gaza stad. Hon var duktig och började drömma om en framtid inom musiken, på de stora scenerna. Lubna – kallad Luna av familjen – ville bli en världsstjärna, få representera sitt folk och sitt hemland.
Samtidigt var hon en helt vanlig tonåring, mitt i det kvistiga gränslandet mellan barn och vuxen. I sociala medier syns glimtar från en 14-årings vardag: hundar, vänner, selfies i hissar, selfies med pek- och långfinger formade till ett fredstecken. Nya sneakers, fiolspel, ett notblad för "Bella Ciao".
Nu spelar ingen på fiolen.
Den 21 november dödades Lubna, hennes föräldrar och syskon – tillsammans med ytterligare över 40 släktingar – i ett israeliskt luftangrepp mot Nuseirat.
.
Mahmoud al-Dahdouh ville bli journalist, precis som sin pappa.
Fast besluten att sprida sitt hemlands öde till omvärlden började 16-åringen spela in videoklipp tillsammans med sin syster Kholoud.
— I Gaza finns det inga säkra platser. Det här är det mest våldsamma krig vi har upplevt i Gaza. Hjälp oss att hålla oss vid liv, vädjar det unga syskonparet i ett av klippen.
När bombningarna mot Gaza stad blev allt intensivare lämnade familjen hemmet bakom sig och flyttade från plats till plats. Till slut hamnade de i flyktinglägret Nuseirat. Där skulle de vara trygga – det var inom den zon som Israel hade bett palestinierna att fly till.
Natten den 25 oktober dödades Mahmoud i ett israeliskt flyganfall tillsammans med sin mamma, sin sjuåriga syster Sham och 1,5-åriga systerson Adam. Knappt tre månader senare dödades Mahmouds storebror Hamza i ännu ett flyganfall.
.
Johnny och Tamar träffades 2011. De ville se världen och tillbringade ett år i Australien och Nya Zeeland, reste runt och skapade minnen innan de slog sig till ro i kibbutzen Nir Oz där Johnny vuxit upp.
I maj 2018 gifte de sig och snart därefter kom tvillingarna Shahar och Arbel. På bilder i sociala medier håller makarna – trötta, omtumlade, glada – varsin liten nyfödd i famnen. Två år senare kom lillebror Omer.
Johnny jobbade på vetefälten medan Tamar var politiskt aktiv. Hon kämpade för kvinnors rättigheter och för fred. På Facebook lade hon 2021 upp en bild med texten "judar och araber vägrar att vara fiender".
När Hamas attackerade Nir Oz den 7 oktober gömde sig familjen Siman Tov i husets skyddsrum, byggt för att stå emot raketer och skottlossning. De låste dörren och stängde fönsterluckorna. För barnens skull hade föräldrarna försökt göra rummet hemtrevligt: mönstrade sängkläder, färgglada teckningar på väggarna, ett leksakskök från Ikea.
När terroristerna satte eld på huset öppnade Johnny fönsterluckorna för att inte kvävas av röken som sipprade in. Hela familjen Siman Tov sköts till döds genom fönstret. Shahar och Arbel blev sex år gamla, Omer fyra.
.
Alaa al-Masri gifte sig som 17-åring. I tio år kämpade hon och maken med infertilitet, genomgick otaliga läkarundersökningar och upprepade försök med provrörsbefruktning.
Sedan kom miraklet: sonen Karim. Han var ett intelligent barn, full av energi och fyllde huset al-Masri med liv. Två år senare kom hans bror, Ahmed, kallad Moudi av familjen – också det ett mirakel.
"Moudi var det roligaste barnet någonsin med sina ord och sina historier", skriver hans moster i en text publicerad på X.
Den 8 januari tog allt slut. Karim och Ahmed dödades när en granat slog ner i familjens hus i Khan Yunis. Barnen som de kämpat för i över ett årtionde.
"16 års äktenskap, fullbordat med två barn genom IVF, försvann på ett ögonblick", skriver mostern Maram al-Masri.
.
“If I must die/then you must live/to tell my story/to sell my things”.
Strax innan Refaat Alareers 14:e födelsedag undertecknades Osloavtalet, som gav palestinierna självstyre i Gazaremsan. Men den israeliska ockupationen kom att färga hela hans liv.
Som poet, litteraturprofessor och aktivist slogs han för hemlandet med ord. Han var med och grundade en organisation för unga författare i Gaza och förespråkade berättandet som en form av motstånd.
"Vi har inget annat val än att slå tillbaka och berätta hennes historier. För Palestina", skrev han för två år sedan.
I The New York Times skrev han 2021 krasst om familjelivet, om hur "en bra förälder" i Gaza definieras av talangen att förutspå vad Israels drönare och F-16-plan gör härnäst. Han berättar om en konversation med dottern Linah, åtta år gammal – "eller i Gazatid – två krig gammal" – som undrar om israelerna fortfarande kan bomba familjens hus när det är strömavbrott. Han vill säga sanningen: att Israel kan förstöra vilka hus de vill, när de vill, men han tvekar.
"Så jag ljuger: 'Nej, älskling. De kan inte se oss i mörkret.".
Kvällen den 6 december dödades Refaat Alareer i ett israeliskt luftanfall tillsammans med sin bror, syster och fyra syskonbarn. Han lämnar efter sig frun Nusayba, dottern Linah och hennes fem syskon.
Efter Alareers död har hans dikt "If I Must Die" översatts till fler än 40 språk.
