Svensk vid ukrainska fronten: "Jävligt tufft"
Det råder brist på i princip allt. Svenske Magnus Ek utbildar ukrainska soldater innan de skickas ut i krig – till alltmer glest bemannade skyttegravar. Det är så jävla vansinnigt det här så det liknar ingenting, säger han.
Den 24 februari 2022 inledde Ryssland en fullskalig invasion av Ukraina efter att ha invaderat grannlandet redan 2014, då man annekterade Krimhalvön och orsakade en i stort sett fryst konflikt i Donbass i öst.
I en tänkt blixtoffensiv från norr, öst och söder mötte de ryska styrkorna motstånd. De nådde inte Kiev, men avancerade i syd till Krimhalvön. Kuststaden Mariupol föll efter en lång och blodig belägring.
Ukraina genomförde hösten 2022 två motoffensiver där de återtog länet Charkiv i nordost och storstaden Cherson med omnejd i söder. I samband med det sade sig Ryssland annektera de endast delvis ockuperade regionerna Cherson, Donetsk, Luhansk och Zaporizjzja.
En större ukrainsk motoffensiv inleddes sommaren 2023, men lyckades inte forcera ett befäst ryskt försvar.
Allra minst ett tiotusental civila har blivit dödade i kriget, men mörkertalet antas vara stort. Många tiotusentals soldater har dödats på båda sidor och flera miljoner ukrainare har flytt utomlands.
När Magnus Ek kom till Ukraina sommaren 2022 var det köbildning vid mönstringskontoren i landet, sedan Ryssland hade inlett den storskaliga invasionen i februari.
De köerna är numera ett minne blott.
— Det är rätt glest med gubbar i skyttegravarna, säger Ek till TT på telefon från östra Ukraina.
Det är ett helt annat krig som förs nu jämfört med i fjol, konstaterar han. Det handlar bland annat om en explosionsartad ökning av ryska drönare och tunga så kallade glidbomber som skickas över fronten.
Kritiserar utbildningar
Den förändrade krigföringen påverkar utbildningen som Ek ger. Rekryter kommer från en infanteriutbildning i Europa eller i Ukraina – men även den är bristfällig, tycker han.
— Den har inte jättestor anknytning till kriget som pågår här.
— Man utbildar typ läkare, fast man egentligen skulle behöva bilmekaniker, så att säga. Det kan vara en händig läkare man får, men det är inte riktigt det man behöver.
Och så var det omvärldens stöd. I helgen klubbade USA:s representanthus till sist ett stödpaket värt omkring 650 miljarder kronor efter månader av politiska låsningar, men Ek anser att det är skandalöst att pengar och vapen har dröjt så länge. Samtidigt framhåller han att ukrainarna själva kanske borde börja producera mer material som behövs i strid, som artillerigranater.
Vanmakt och förtvivlan
Allt behövs nämligen, enligt Ek. Bättre fordon, stridsvagnar, pansarskyttefordon, mörkerutrustning, olika vapen, sjukvårdsmateriel och helikoptrar för att transportera skadade.
Den svenske utbildaren möter många känslor bland soldaterna: vanmakt och förtvivlan, men också ett hopp om överlevnad. Efter att under två års tid ha fått se mängder av unga män åka till fronten och komma tillbaka döda växer hans egen önskan om fred – trots osäkra utsikter och frågetecken kring priset för en sådan.
— Jag jobbar med de här soldaterna, och sedan helt plötsligt så finns de inte längre, säger han.
Vad soldaterna tror om Ukrainas chanser att vinna kriget vill Magnus Ek inte riktigt svara på. Men, tillägger han, även den som håller på att drunkna tror troligtvis på räddning in i det sista.
— Alla fattar ju att det är jävligt tufft, säger han.
— Insatsen är väldigt hög.
