Finland har en 1 340 kilometer lång landgräns mot Vladimir Putins Ryssland, och är ett av de grannländer som påverkats mest av de ökade spänningarna efter det fullskaliga invasionskriget i Ukraina 2022.
På världspolitisk nivå har det resulterat i Natomedlemskap för både Finland och Sverige. Och nere på vardagsnivån drar många finländare slutsatsen att de vill kunna hantera skjutvapen. Antti Kettunen jämför det med att lära sig simma – det vill man göra i god tid.
— När du väl behöver kunna skjuta eller simma, och inte vet hur, då är det för sent, säger han.
300 nya banor
Hans organisation Vantaan Reservilaiset (Vanda-reservisterna) har tagit över en industrilokal där det tidigare tillverkades sexleksaker i Kervo, norr om den finländska huvudstaden. På två år har antalet medlemmar mer än fördubblats till 2 100.
Samma trend syns på riksnivå och har stöd från högsta ort. Regeringen har presenterat planer på att öppna över 300 skjutbanor, där folk ska kunna lära sig och öva, runtom i Finland. Det är en rejäl ökning från de 670 som finns i dag.
— Försvarsintresset är av tradition väldigt starkt i Finland, och i dessa dagar med Rysslands anfall mot Ukraina har det ökat ytterligare, säger Jukka Kopra, ordförande i den finländska riksdagens försvarsutskott.
"Tänker på grannen"
Till skillnad från Sverige har Finland inget hemvärn, men ett civilförsvar som sköts av Försvarsutbildningsföreningen (MPK). Antalet utbildnings- och träningsdagar som finländare genomgått där uppgår i år till 120 000, mer än dubbelt så många som för tre år sedan.
— En del gör det bara för att det är kul, säger den 38-årige brandmannen Miikka Kallio på skjutbanan i Kervo.
— Men en del tänker nog på grannen i öster. Jag har hört kommentarer om att folk blivit reservister på grund av den ryska aggressionen.
