Nyheter24
Annons

Gripande av Istanbuls borgmästare "kuppförsök"

Publicerad: 19 mars 2025, kl. 06:34
Uppdaterad: 19 mars 2025, kl. 16:04
Istanbuls borgmästare Ekrem Imamoglu. Arkivbild. Foto: Burhan Ozbilici/AP/TT

Istanbuls populäre borgmästare Ekrem Imamoglu har gripits, misstänkt för att stödja en terrorgrupp. Imamoglu ses som president Recep Tayyip Erdogans främste utmanare. Det som sker är ett kuppförsök, säger oppositionspolitikern Ozgur Ozel.

Den sittande presidenten Erdogans politiske rival Imamoglu greps i en stor gryningsrazzia på onsdagen. Hundratals kravallutrustade poliser deltog i det dramatiska gripandet. Timmar senare meddelade regeringen att misstankarna rör tre separata fall, där korruption och "stöd till en terrororganisation" nämndes.

Direkt efter gripandet stängdes internettrafik till sociala plattformar ned och demonstrationer förbjöds i fyra dagar.

"Stor tyranni"

Insatsen skedde inför ett väntat besked om att Imamoglu skulle ställa upp som kandidat för oppositionspartiet CHP (Republikanska folkpartiet) i presidentvalet 2028.

CHP:s partiledare Ozgur Ozel sade efter gripandet att omröstningen om Imamoglus kandidatur i presidentvalet ska genomföras trots allt.

Annons

Bara några timmar före gripandet talade Imamoglu till anhängare via en videoinspelning, men efter det att hans universitetsexamen plötsligt ogiltigförklarats, vilket gör att han formellt diskvalificeras från att ställa upp i ett framtida presidentval.

"Vi står inför stor tyranni, men jag vill att ni vet att jag inte låter mig skrämmas", sade han.

Arresteringsorder har utfärdats för ytterligare ett hundratal personer, rapporterar statliga medier. Bland de gripna finns Imamoglus rådgivare Murat Ongun.

Anhängare till Istanbuls borgmästare Ekrem Imamoglu demonstrerar till stöd för honom, samtidigt som han förhörs i domstol. Arkivbild.
Anhängare till Istanbuls borgmästare Ekrem Imamoglu demonstrerar till stöd för honom, samtidigt som han förhörs i domstol. Arkivbild.

Utvecklingen i Turkiet möttes av skarp kritik i både Berlin och Paris.

Annons

Allvarliga konsekvenser

Det franska utrikesdepartementet skrev att "gripandet kan ha allvarliga konsekvenser för turkisk demokrati". Talespersonen för Tysklands utrikesdepartement, Sebastian Fischer sade att insatsen är en del av "intensifierade legala åtgärder" mot utmanaren Imamoglu.

Gripandet sker i ett intensivt och skört läge inom turkisk politik. Erdogans parti AKP har lidit förluster i lokalval i mars.

Imamoglu hålls som ett stort framtidsnamn inom oppositionella CHP, som bildades av landsfadern Kemal Atatürk och vars politik innehåller drag av socialdemokrati och turkisk nationalism. I januari drabbade hans anhängare samman med polis när borgmästaren förhördes i ett rättsfall som handlar om att han ska ha fällt förolämpande uttalanden om åklagare.

Den 54-årige Imamoglu valdes till borgmästare i Turkiets största stad Istanbul 2019, vilket då sågs som ett hårt slag för den auktoritäre presidentens maktbas. Erdogans parti AKP hävdade att det skett oegentligheter i valet, varpå det togs om. Ekrem Imamoglu vann även då.

Fakta: Turkiet och dess politik

Republiken Turkiet utropades 1923 med landsfadern Kemal Atatürk som president. Den skulle vara en modern nationalstat med allmän rösträtt till ett parlament, men fram till valet 1950 var bara ett parti, Republikanska folkpartiet (CHP), tillåtet.

Militären har flera gånger ingripit i politiken och såväl avsatt som tillsatt ledare. Under hela 1990-talet styrdes landet av kortlivade koalitionsregeringar.

2001 grundade den nuvarande presidenten och tidigare Istanbulborgmästaren Recep Tayyip Erdogan det konservativt islamistiska Rättvise- och utvecklingspartiet (AKP). Det har styrt landet sedan 2002. Erdogan var premiärminister mellan 2003 och 2014, då han tog över presidentposten från Abdullah Gül.

Demokratin har stegvis avvecklats i takt med att presidenten har tagit kontroll över, eller stängt ned, regimkritiska medier. Med en grundlagsändring 2017 och ytterligare lagändringar och dekret efter omvalet 2018 har Erdogan omformat statsapparaten på ett sätt som i princip innebär att parlamentarismen har ersatts av ett presidentstyre. Samtidigt har Erdogan gett islam en alltmer framskjuten plats i politiken.

Källor: UI med flera

Kommentarer

Annons
Annons
Annons