Konfliktens utveckling hänger till stor del på Iran och USA:s agerande, säger Schierenbeck, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Om Iran väljer att attackera amerikanska baser i Mellanöstern – i till exempel Irak, Saudiarabien och Förenade arabemiraten – kan andra stater bli indragna mot sin vilja.
— Donald Trump har själv sagt detta med väldig tydlighet, att amerikanerna kommer att slå tillbaka och då finns det en större spridningsrisk, säger Schierenbeck.
Israel lär hålla sig till att bomba mål i Iran – tills de tycker sig ha uppfyllt sitt mål. Vad det handlar om vet vi inte exakt, eftersom det är militära mål som är uppsatta. Men premiärminister Benjamin Netanyahu anser att agerandet är för landets överlevnad och att man är djupt oroad över Irans kärnteknologiska program.
”Begränsad tid”
Före fredagens israeliska attack mot Iran planerades nya kärnenergisamtal mellan USA och Iran under söndagen. I lördags sade en talesperson från Iran att fortsatta kärnenergisamtal är meningslösa efter attacken. Netanyahu och Israels regering å sin sida anser dock att avtalen inte går tillräckligt långt.
Att komma överens med USA skulle kunna vara en möjlighet för Iran att dra sig ur konflikten, menar Schierenbeck.
— Jag ser det som ganska troligt ändå att det kanske inte blåser över på någon dag, men att det blir en begränsad tid som detta pågår, säger hon och fortsätter:
— Iran har lite att vinna på att fortsätta, och övriga stater i regionen vill absolut undvika ett regionalt krig. Men det handlar också om när Israel anser sig ha uppnått sina mål. Det är svårare att avgöra i nuläget.
Större folkligt stöd
För såväl Iran som Israel handlar det om att kunna avsluta konflikten på ett sätt där man samtidigt bibehåller någon legitimitet.
— Det är viktigt att kunna presentera detta för den egna befolkningen som ett klokt beslut, välavvägt beslut, oavsett.
Bland israeler finns en stor oro när det gäller Iran – och ett stöd för attackerna.
— Här finns det stor oro och ett större stöd än den stora splittring som vi ser bland israeler när det gäller kriget i Gaza, där ungefär 70 procent vill avsluta kriget för att få loss gisslan. Det är direkt riktat emot den sittande regeringens politik, säger Schierenbeck.
