Trumpstyret har, via medlare, sagt att man vill återuppta förhandlingarna med Teheran. Men innan det kan ske måste den ”väldigt viktiga frågan” om presumtiva framtida attacker under samtalen klargöras, påpekar biträdande utrikesminister Majid Takht-Ravanchi i en intervju med BBC.
Han säger också att Iran kommer insistera på att kunna anrika uran för vad man påstår är fredliga syften. Detta eftersom landet "nekas tillgång till atomenergimaterial" för sina forskningsprogram och därför måste vara självförsörjande.
— Nivån (på anrikningen) kan diskuteras, kapaciteten kan diskuteras, men att säga att ni får inte anrika – ni får inte ha någon anrikning, annars bombar vi er – det är djungelns lag, säger Takht-Ravanchi.
Under rasmassorna?
Det var den 21 juni som USA gav sig in i det då pågående kriget mellan Israel och Iran genom att bomba kärnenergianläggningarna Fordo, Natanz och Isfahan med kraftiga så kallade bunkerknäckare.
Kort därpå gick Iran och Israel med på vapenvila.
Omvärlden har länge fruktat att Iran försöker utveckla kärnvapen. Exakt hur stor skada USA tillfogade landets atomenergiprogram genom bombningarna är oklart.
President Donald Trump har hävdat att Irans kärntekniska program "utplånats", vilket motsagts av hemligstämplade preliminära rapporter från Pentagon i vilka det heter att varken Irans lager av anrikat uran eller centrifugerna som används har förstörts. Trump har rasat mot medier som publicerat sådana uppgifter.
Vid en hemlig brief för kongressledamöter förra veckan sade USA:s CIA-chef John Ratcliffe att en avgörande kärnteknisk anläggning förstörts och att det skulle ”ta åratal” för Teheran att komma i kapp, enligt källuppgifter till AP. Racliffe sade också att stora delar av Irans anrikade uran sannolikt är begravt under rasmassorna i anläggningarna Isfahan och Fordo.
Kan anrika igen
Chefen för FN:s atomenergiorgan IAEA, Rafael Grossi sade i helgen att ”betydande men inte totala” skador åsamkats anläggningarna. Iran kan troligen återuppta anrikningen av uran igen inom några månader, enligt Grossi.
Före kriget bedömde IAEA att Iran har omkring 400 kilo uran som anrikats upp till 60 procent. För att uranet ska kunna användas i vapen behöver det nå en anrikningsgrad på 90 procent, vilket är endast några få tekniska steg bort.
