Den symboliska ceremonin innebär en vändpunkt i PKK:s omvandlingsprocess – från väpnad strid till politisk kamp. Det sker två månader efter att gerillarörelsen meddelat att de avslutar sin flera årtionden långa och blodiga strid mot den turkiska staten.
Totalt brände 30 PKK-stridande, fyra som varit befälhavare, sina vapen under fredagens ceremoni nära Sulaymaniyya, enligt nyhetsbyrån AFP:s korrespondent på plats.
De flesta av PKK:s stridande har tillbringat det senaste årtiondet i bergen i norra Irak, där Turkiet genomfört upprepade insatser mot rörelsen.
Den kurdiska minoriteten i Turkiet hoppas att PKK:s beslut ska bana väg för en politisk uppgörelse med Ankara som innebär en ny öppenhet gentemot kurderna, som utgör cirka 20 procent av Turkiets 85 miljoner invånare. I veckan uppgav Turkiets president Recep Tayyip Erdogan att fredssamtalen med kurderna kommer att ”få upp farten” när PKK börjat lägga ned vapnen.
Kurdistans arbetarparti (PKK) grundades 1978 som ett marxistiskt parti av Abdullah Öcalan, som nu suttit fängslad i Turkiet i drygt 25 år. Rörelsen tog till vapen mot den turkiska staten 1984, med syftet att få självständighet för kurderna.
Konflikten har kostat över 40 000 människoliv.
