Det står inte klart om byggnaden var ett mål, eller om den kan ha träffats av en drönare som kommit ur kurs när den skjutits ned.
— Visst, det är aldrig helt enkelt, men att det är alldeles tydligt är att det här har varit en väldigt stor attack mot Kiev. Att regeringsbyggnaden drabbas är då inte särskilt överraskande med tanke på att Ryssland skickar så stor mängd drönare, säger Joakim Paasikivi.
Enligt Ukrainas myndigheter var nattens anfall den största ryska drönarattacken hittills.
Men effekten blir liten, tror Joakim Paasikivi.
— I praktiken ingen. Det här understryker ju bara vad alla i Ukraina vet, att Ryssland vill tvinga dem ner på knä. Sedan försvårar det naturligtvis rent praktiskt för administrationen att verka och vi får se om de måste omgruppera, säger han.
— Men det är symboliskt också. Ryssland har inte lyckats på närmare tre och ett halvt år, och då skruvar man hela tiden upp med det man kan.
I Ryssland har det länge funnits krav om att slå till mot Ukrainas regering, påpekar Paasikivi.
— I tv har de ryska propagandisterna skrikit under flera års tid om att man ska slå mot det man kallar för beslutsfattande centra, i något slags tro att man skulle kunna ändra den ukrainska uppfattningen. Det förefaller ogrundat.
