Redan i slutet av juni fastslog EU:s utrikeschef Kaja Kallas att Israels agerande i Gaza utgör brott mot villkoren i det samarbetsavtal man har med EU. Ändå kommer inte EU någon vart med sina åtgärder.
Orsaken är enkel: oenigheten bland EU-länderna är så stor att beslut varken kan fattas med enhällighet eller andra majoriteter.
Kallas konstaterar att en hel del beror på vissa länders ovilja att stöta sig med president Trump i USA.
— Vi försöker verkligen göra vad vi kan, men om USA stöttar allt som den israeliska regeringen gör så ligger deras påtryckningsmöjligheter där och våra någon annanstans, olyckligtvis, sade hon på en konferens i Bryssel i förra veckan.
Kräver enighet
Mest Palestinavänliga av EU-länderna är Spanien och Irland, med starkt flankstöd från Frankrike.
Mest Israelvänliga är Ungern och Tjeckien, främst uppbackade av Tyskland.
För att införa sanktioner mot exempelvis israeliska ministrar eller helt stoppa samarbetsavtalet krävs total enighet, vilket gör att det räcker med motstånd från ett enda land för att säga nej.
Mjukare åtgärder, som att frysa delar av Israels deltagande i forskningssamarbetet Horizon Europe, kräver ”bara” stöd från 15 länder – men då måste de länderna också samla minst två tredjedelar av EU:s totala befolkning.
Folkmord eller inte?
Den summan är svår att nå så länge som ett storland som Tyskland inte är med. Och för Tyskland väger fortfarande arvet från andra världskrigets nazistiska judeutrotning tungt, vilket gör det ytterst svårt för landet att agera mot Israel.
EU-kommissionen är också splittrad. Spanska viceordföranden Teresa Ribera är ensam om att öppet ha talat om ett folkmord i Gaza.
Officiellt har EU-kommissionen samma linje som exempelvis Sveriges regering.
— Det är inte upp till kommissionen att avgöra den här frågan och definitionen, utan en domstolssak, säger chefstalespersonen Paula Pinho.
Frustrerad Kallas
Kommissionen trycker ändå på för en skarpare linje. Ordförande Ursula von der Leyen utlovade i onsdags att formella förslag ska läggas fram om nya sanktioner och handelsstopp och även en frysning av det bilaterala stödet till Israel.
Bland dem i EU som vill skärpa trycket mot Israel finns en tydlig frustration – inte bara över oenigheten, utan också mot att EU:s oförmåga ofta kritiseras hårdare än andras. Både praktiskt, politiskt och ekonomiskt är EU och många EU-länder bland de tyngsta när det gäller stöd till palestinier och en tvåstatslösning.
— Jag vägrar att acceptera att EU skulle vara inaktivt. Det är inte sant, sade Kaja Kallas i förra veckan.
