Människorättsaktivisten Bjaljatski avtjänade ett tioårigt fängelsestraff på en fångkoloni, dömd för bland annat smuggling och finansiering av politiska protester. Han tilldelades Nobels fredspris 2022, ihop med med den ryska organisationen Memorial och ukrainska CCL.
Kolesnikova ledde massprotesterna mot president Aleksandr Lukasjenko i Belarus 2020, tillsammans med bland andra Svetlana Tichanovskaja.
Hon dömdes 2021 till elva år i fängelse mot sitt nekande. De senaste åren har hennes hälsa enligt rapporter försämrats drastiskt.
Viktor Babariko är en annan oppositionell som friges. Den förre bankmannen var aktuell som presidentkandidat 2020, men greps och dömdes året efter för mut- och skattebrott till 14 års fängelse.

Till Litauen och Ukraina
Totalt finns 123 fångar i lördagens frigivning. Formellt har personerna benådats av Lukasjenko.
Människorättsorganisationen Vjasna, grundad av Bjaljatski, bekräftar på sin sajt att fångarna släpps efter det att USA förhandlat med regimen i Belarus.
Enligt Vjasna förs de frigivna till bland annat Litauen och Ukraina.
— Jag pratade med honom, han reser till Litauen och han mår bra, säger Bjaljatskis hustru Natalja Pintjuk till AFP.
Förutom belarusier finns människor från exempelvis Lettland, Litauen, Polen och Japan bland de frigivna.
Träffade Lukasjenko
USA:s sändebud i Belarus, John Coale, meddelade tidigare på lördagen att landet lyfter sanktioner på belarusisk pottaska, som bland annat används som gödningsmedel.
Coale kom med beskedet efter att ha träffat Lukasjenko i Minsk under fredag och lördag. Enligt Coale är Washingtons mål att normalisera relationerna med Minsk.
— Vi häver sanktioner och släpper fångar. Vi pratar ständigt med varandra, säger Coale till journalister, enligt den statligt kontrollerade nyhetsbyrån Belta.
Belarus är nära allierad till Ryssland. Landet är belagt med omfattande sanktioner från väst med hänvisning till systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter och att man upplät sitt territorium till Kreml när Ryssland inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022.
Politiska fångar har i omgångar även släppts tidigare i år, däribland ett 50-tal i september. Också då låg USA-förhandlingar och sanktionslättnader bakom.




