Vid det korta Irankriget förra sommaren och vid det större kriget i år har Israel och USA utropat att de måste omintetgöra Irans förmåga att tillverka kärnvapen. Efter en rad bombanfall mot iranska kärnenergianläggningar svarade Iran i lördags med attacker mot liknande mål – möjligen med än större insatser.
Robotar tog sig förbi det israeliska luftvärnet och slog ned i Dimona, i Negevöknen i södra Israel. I småstadens utkant ligger landets viktigaste och hemligaste kärnenergianläggning – där Israel av allt att döma har byggt en kärnvapenarsenal.
Det var, så vitt känt, första gången som Iran lyckades anfalla ett så känsligt område i Israel. Bostadshus slogs sönder och tiotals människor skadades.

Varnade tidigt
Att Israel har haft massförstörelsevapen sedan åtminstone 1960-talet är en illa dold hemlighet. Under de senaste åren bedöms landet också ha moderniserat sin kärnvapenförmåga och utökat verksamheten vid kärnanläggningen i Negevöknen.
Med den kärnreaktor som finns där anses Israel ha anskaffat vapenklassat plutonium till tiotals eller hundratals kärnvapenspetsar.
Kort efter det större krigsutbrottet den 28 februari meddelade militära ledare i Iran att de hade full beredskap för att anfalla den så kallade Dimona-reaktorn om Israel och USA skulle försöka sig på ett regimskifte i Iran.
Det finns inget som tyder på att helgens anfall drabbade reaktorn – men det sades vara en hämndattack efter ännu ett anfall mot Irans kärnenergianläggning i Natanz. Där lär Irans kvarvarande förråd av anrikat uran ligga begravet under rasmassor efter förra årets bombningar.
”Snart ingen återvändo”
Våldsspiralen väcker farhågor om att tröskeln har sänkts för angrepp som kan få förödande konsekvenser.
Med anfallen mot Dimona och Natanz har kriget nästan nått ett läge där det inte längre finns någon återvändo, larmar Internationella Rödakorskommittén.
— De senaste robotangreppen nära kärnenergianläggningar i både Israel och Iran understryker hur enormt farlig en fortsatt upptrappning är. Staterna leker med en oåterkallelig katastrof, säger FN:s människorättschef Volker Türk i ett filmat uttalande.
Farhågan är i första hand inte att ett direkt anfall skulle orsaka en stor explosion – utan att det uppstår radioaktiva läckor som drabbar ett mycket större område.





