Nyheter24
Annons

Irans attack vid Israels kärnbas – larm om katastrof

Publicerad: 26 mars 2026, kl. 05:45
Brandmän släcker bränder i sönderbombade bostadshus i Dimona, efter lördagens iranska anfall mot området. Bilden togs på söndagen. Foto: Ariel Schalit/AP/TT
Läs mer från Nyheter24 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfrittPrenumerera

Vid det korta Irankriget förra sommaren och vid det större kriget i år har Israel och USA utropat att de måste omintetgöra Irans förmåga att tillverka kärnvapen. Efter en rad bombanfall mot iranska kärnenergianläggningar svarade Iran i lördags med attacker mot liknande mål – möjligen med än större insatser.

Robotar tog sig förbi det israeliska luftvärnet och slog ned i Dimona, i Negevöknen i södra Israel. I småstadens utkant ligger landets viktigaste och hemligaste kärnenergianläggning – där Israel av allt att döma har byggt en kärnvapenarsenal.

Det var, så vitt känt, första gången som Iran lyckades anfalla ett så känsligt område i Israel. Bostadshus slogs sönder och tiotals människor skadades.

Den här satellitbilden från den 3 december visar skadade byggnader vid Irans kärnenergianläggning i Natanz, efter förra sommarens bombningar.
Den här satellitbilden från den 3 december visar skadade byggnader vid Irans kärnenergianläggning i Natanz, efter förra sommarens bombningar.

Varnade tidigt

Att Israel har haft massförstörelsevapen sedan åtminstone 1960-talet är en illa dold hemlighet. Under de senaste åren bedöms landet också ha moderniserat sin kärnvapenförmåga och utökat verksamheten vid kärnanläggningen i Negevöknen.

Annons

Med den kärnreaktor som finns där anses Israel ha anskaffat vapenklassat plutonium till tiotals eller hundratals kärnvapenspetsar.

Kort efter det större krigsutbrottet den 28 februari meddelade militära ledare i Iran att de hade full beredskap för att anfalla den så kallade Dimona-reaktorn om Israel och USA skulle försöka sig på ett regimskifte i Iran.

Det finns inget som tyder på att helgens anfall drabbade reaktorn – men det sades vara en hämndattack efter ännu ett anfall mot Irans kärnenergianläggning i Natanz. Där lär Irans kvarvarande förråd av anrikat uran ligga begravet under rasmassor efter förra årets bombningar.

”Snart ingen återvändo”

Våldsspiralen väcker farhågor om att tröskeln har sänkts för angrepp som kan få förödande konsekvenser.

Annons

Med anfallen mot Dimona och Natanz har kriget nästan nått ett läge där det inte längre finns någon återvändo, larmar Internationella Rödakorskommittén.

— De senaste robotangreppen nära kärnenergianläggningar i både Israel och Iran understryker hur enormt farlig en fortsatt upptrappning är. Staterna leker med en oåterkallelig katastrof, säger FN:s människorättschef Volker Türk i ett filmat uttalande.

Farhågan är i första hand inte att ett direkt anfall skulle orsaka en stor explosion – utan att det uppstår radioaktiva läckor som drabbar ett mycket större område.

Den här bilden togs 1986, samma år som visselblåsaren Mordechai Vanunu avslöjade Israels kärnvapenprogram för brittiska The Times. Bakom taggtrådsstängslet ses reaktoranläggningen utanför Dimona.
Den här bilden togs 1986, samma år som visselblåsaren Mordechai Vanunu avslöjade Israels kärnvapenprogram för brittiska The Times. Bakom taggtrådsstängslet ses reaktoranläggningen utanför Dimona.

Fakta: Israel och kärnvapnen

Israel vill varken bekräfta eller dementera att det är Mellanösterns enda kärnvapenmakt, men det råder bred samsyn om att så är fallet. Mycket har framkommit genom forskare, röjda underrättelser och visselblåsare.

I dagsläget har Israel omkring 90 kärnvapen i sin arsenal enligt vissa bedömare, medan andra talar om 200–300 stycken eller förmåga att snabbt ta fram så många. De ska kunna avfyras från marken, från ubåtar eller släppas från flygplan.

Landets primära kärnenergianläggning, utanför Dimona i Negevöknen, byggdes med fransk hjälp år 1958 och hölls länge helt hemlig.

Med plutonium därifrån anses Israel ha tillverkat ett första kärnvapen i slutet av 60-talet. En visselblåsare som arbetat vid reaktorn avslöjade på 80-talet att Israel då hade material nog för 20 vätebomber och upp emot 200 atombomber.

I dag tros fler än 2 700 människor arbeta där, bland annat i utomjordiska laboratorier.

Kommentarer

Annons
Annons
Annons