Framför allt för Ukraina öppnar det ungerska valresultatet för viktiga åtgärder inom EU.
Punkt nummer ett är det jättelån på över 900 miljarder svenska kronor som utlovats för att backa upp Ukraina under 2026 och 2027. Ungern har egentligen redan sagt ja, men har ändå blockerat själva genomförandet under valkampanjen.
Hoppet bland övriga EU-länder är nu att det nödvändiga formella lånebeslutet i EU:s ministerråd kan tas redan innan regeringsskiftet i Ungern är klart.
Eftersom Ungern har fått undantag från att delta i lånandet är det politiskt relativt enkelt för den avgående regeringen att ge klartecken – i praktiken bara genom undvika att aktivt rösta nej.
Vad säger Szijjártó?
Punkt nummer två är EU:s 20:e sanktionspaket mot Ryssland som lades fram i februari inför fyraårsdagen av attacken 2022.
Här är det sannolikt mer känsligt för Ungern att sluta blockera direkt. Utrikesminister Péter Szijjártó har sturskt stått upp mot den kritik han fått från sina EU-kollegor på sistone efter avslöjanden om hur han rapporterat till Rysslands regering i Moskva.
Nyfikenheten är stor om hur Szijjártó kommer att agera på nästa veckas EU-utrikesministermöte i Luxemburg – om han ens dyker upp.
Frågan om både lån och sanktioner ska hur som helst tas upp av EU-ländernas ambassadörer i Bryssel "så snart förhållandena tillåter det”, meddelas från vårens ordförandeland, Cypern.
Medlemskap i EU
En tredje tung fråga är att säga ja till att låta Ukraina inleda verkliga förhandlingar om EU-medlemskap. Också här har Ungern blockerat, vilket lett till att även Moldavien tvingats vänta på förhandlingsstart.
Ungerns nya ledning under Péter Magyar väntas visserligen vara nästan lika kritisk som Orbán när det gäller att släppa in Ukraina i EU, inte minst så länge som kriget pågår. Men att åtminstone låta dem börja förhandla är en annan sak.
Klartecken här kan dessutom ge en rejäl skjuts framåt för arbetet med länder som Montenegro och Albanien, som håller tummarna för EU-medlemskap redan inom ett par år.
Frysta bidrag
För Ungerns egen del finns hopp om att få loss miljardbelopp i bidrag och lån som inte betalats ut av oro för korruption och missbruk av EU-medel.
Här krävs dock först tydliga åtgärder från den nya regeringen för att leva upp till rättsstatliga principer.
— Våra krav kommer fortsatt att vara höga på att man ska gå från ord till handling och genomföra de här nödvändiga reformerna, säger EU-minister Jessica Rosencrantz (M) till TT.
.jpg)
