Dif-basen: Kommunal dopning hjälper småstadsklubbarna
NYHETER 24 GRANSKAR: Storstadsklubbarnas problem i förhållande till småstäderna; "De bedriver kommunal dopning".
Fördelningen mellan storstädernas makt ser, om man tittar enbart på mästartitlarna, vanskligt annorlunda ut mellan fotbollen och ishockeyn.
Under de två senaste decennierna har storstäderna dominerat allsvenskan, med undantag för enstaka uppstickar som Kalmar, Elfsborg och Halmstad.
I ishockeyn är det i stället städer som Jönköping, Karlstad, Luleå och Gävle som ofta får titulera sig själva; "svenska mästare".
STOCKHOLM. När man den 4 oktober 2011 tar sig en snabb titt på tabelläget i elitserien kan man få sig en smärre chock, åtminstone kan ansiktet anta ett märkligt uttryck. Det är kanske inte en större överraskning i sig att just Frölunda och Djurgårdens IF för tillfället återfinns där bland molnen av svensk elithockey. Trupperna är starka, de är spelskickliga och har av många experter lyfts fram som tydliga titelutmanare.
Det chockerande är att de seglar fram med en förhållandevis bra form trots de grundläggande problematiska förutsättningarna. Att de återfinns i toppen av svensk elithockey trots de systematiska bekymren som existerar för storstädernas föreningar. Det handlar inte om ögonblicklig framgång, utan om mångåriga svårigheter.
– Om man tittar på Stockholm som exempel hittar man en hel del problem, inleder Hockeyligans sportchef, Tommy Töpel, vårt samtal och fortsätter:
– Här återfinns i runda slängar 27 procent av Sveriges totala ungdomsverksamhet i sporten. Det är väldigt många små knattar som till slut växer upp och vill kanske slå sig in i de enda två stora föreningarna som finns i Stockholm.
Töpel menar vidare att många av dessa unga, lovande och väldigt drivna juniorerna i stället drar i väg till andra orter där konkurrensen inte är lika kraftig, men där de tillåts utveckla sina talanger. Han lyfter fram några av de 33 hockeygymnasierna som återfinns i Sverige, som både en fantastisk resurs för talangfabriken Sverige - samtidigt som en kanal bort från storstadsklubbarna.
Men det är inte bara bortfallet som är ett bekymmer för Malmö, Göteborg och Stockholm.
Spontanträningen har försvunnit
Att det existerar ett utbrett problem med brist på isyta kan, mer eller mindre, alla som besökt de tre svenska storstäderna vittna om. Mats Sundin berättade en gång att det som lade grunden för ikonens talang inte var den organiserade träningen i Djurgårdens regi. Det var när han och polarna snörade på sig skridskorna, drog ut till närmaste plan-is och lekte med pucken. Något även Djurgården IF:s nuvarande ordförande Mats Larsson lyfter fram:
– Du kan ha hur många så kallade organiserade träningar du vill men du lär dig som allra mest när du bara får glida runt och träna på det som faller dig in. Spontanträningen är otroligt viktig. I Stockholm är det mycket lättare att gå ut och sparka lite fotboll tillsammans med dina vänner än vad det är att dra till en uterink och passa runt en puck.
Jag tror att jag kan gissa mig till anledningen till detta?
– Ja, det är självklart bristen på is, svarar Larsson nästan omgående.
Men för att återgå till tabelläget och hur det sett ut över en längre period kan vi även finna bevis för problemställningen. De senaste 20 åren har vi haft sammanlagt sju olika SM-mästare. Av dessa kan endast Djurgården och Frölunda räknas som återkommande storklubbar från storstäder. Malmö IF vann två slutspel i början av 90-talet efter Percy Nilssons något suspekta storsatsning - och vi vet hur det gick sen för skånepågarna. Djurgården tog sitt senaste SM-guld 2001 och Fröluna, ja, det var nära att falla ner i hockeyallsvenskans ofta avgrundsdjupa mörker - fråga bara Leksand.
Av de 20 senaste finalsegrarna har en storstadsklubb fått ta på sig de guldfärgade hjälmarna sju gånger. I den allsvenska fotbollen har storstadsklubbarna vunnit SM-guldet 15 av de senaste 20 åren.
Ekonomin talar sitt tydliga språk
Hockey är och har länge varit en sport som utövas av de välbärgade och tittas på av de mindre lyckligt lottade. Plånbokens språk gör sig alltid påmind varstans man besöker en hockeyträning, men kanske mer så i storstadsområdena;
– Det här är ett känsligt ämne. Men om du tittar på de mindre städerna i Sverige och hur de sluter upp bakom en förening, blir det även uppenbart att de åtnjuter något jag kallar "kommunal dopning", konstaterar Larsson krasst och fortsätter:
– Vi i Djurgården har till exempel inte samma kontroll över våra intäkter som de har i andra klubbar. Vi har ett större publikunderlag, men får samtidigt inte ut lika mycket av våra hemmamatcher som kanske andra klubbar får. Och det påverkar självklart vår juniorsatsning på ett negativt sätt.
