STOCKHOLM. Nu har Djurgårdens första NHL-förstärkning anlänt. Under tisdagen gjorde Douglas Murray sin första träning på Hovet. Han landade i Sverige halv sju på måndagskvällen, så det var en ganska sliten 32-åring som mötte upp pressen.
– Det var nattflyg och jag sov inte på planet, så man är inte så kaxig i dag. Det kändes ungefär som man hade förväntat sig. Jobbigt med lungorna framför allt i början. Fast det inte var något kämpigt pass så kände man av det, säger Douglas Murray.
Hoppas på fredag
Djurgården möter Oskarshamn på tisdagskvällen – men den matchen följer Murray från läktaren. Han har en liten förhoppning om att spela på fredag mot Malmö.
– Men det är verkligen att hoppas. Man får känna efter de närmsta dagarna. Det gäller att vara lite försiktig när man börjar köra igång för fullt med ljumskar och höftböjare. Jag skulle varken göra mig själv eller laget en tjänst om jag gör mig illa eller inte spelar bra det första jag gör.
Valet att spela i Djurgården under lockouten var enkelt.
– Jag har alltid velat spela för Djurgården, det är en självklarhet. Sen älskar jag att spela hockey och jag skulle göra mig själv galen om inte skulle ha gjort någonting och tränat med åtta personer varje dag.
"En svordom att nämna det andra laget"
För Murray blir det a-lagsdebut i Dif-tröjan. Hans morfar är däremot en legendar i klubben. I taket hänger tröja nummer fem, tillägnad Lasse Björn.
– Jag har följt med och kollat på matcher så länge jag kan minnas. Det var ju en svordom att nämna den andra klubben som spelar här inne ibland. Det fick man inte säga när man växte upp. Så hjärtat för Djurgården har kommit naturligt.
"Inte här för att clowna runt"
Men att det nu är i hockeyallsvenskan han kommer hålla till spelar ingen roll.
– När det är match så är det match. Du kan fråga min syster. Det spelar ingen roll om jag spelar hockey eller backgammon – jag är lika tävlingsinriktad då. Jag har kastat tärningarna som en tvååring några gånger. Det spelar ingen roll vad jag spelar.
Murray har gjort sig känd som en tuffing i NHL som inte drar sig för att kasta handskarna. Motståndarna i hockeyallsvenskan kan dock känna sig lugna – men inte allt för lugna.
– Jag är inte här för att visa att jag kan slåss. Det är bara fjantigt. Men jag kommer kanske få äta upp mina ord om det brister någon gång, men det är sånt som kan hända i hockey. Det är mycket aggressioner och om det händer något på isen... Man har ju instinkter.
